Arkistonäkymässä ei tällä hetkellä lainaus erotu varsinaisesta viestistä. Suosittelemme että vilkaisette ns. täydellistä versiota: : Erik Raumannus
Nimien taustaa on mielenkiintoista pohtia. Didrich-sukunimi 1600-luvun Suomessa ei tunnu kovin supisuomalaiselta. Kyseessä oli kuohuva vuosisata, jolloin suurvallaksi pyrkinyt Ruotsi veti Saksan ja Alankomaiden alueilta puoleensa niin palkkasotilaita kuin monenlaista kädentaitajaakin. Itämeren ja Pohjanmeren etelärannikoilta harjoitettiin myös kauppaa ja merenkulkua Ruotsin (ja Suomen) alueilla.
Muutama vuosi sitten tässä keskusteluketjussa Benedictus mainitsi sellaisesta mahdollisuudesta, että josko Piikkiön kirkkoherra Sigfridus Henricin 1. puoliso olisi ollut Maskun Hemmingin nimeltä tuntematon tytär. Pohdinnan taustalla oli sellainen sattumus, että sekä Hemmingillä että Sigfridillä oli kummallakin pappispoika nimeltään Josephus. Josephus Hemmingii oli Maskun kirkkoherra ja Josephus Sigfridi Saarijärven kirkkoherra.
Maskun Josefin äiti oli Gabriel Melartopaeuksen sisar. Jos Sigfridin puoliso oli samaa perhettä, niin Sigfridus Henricin työkuviot saavat lisää selitystä. Nimittäin Sigfridus Henrici tuli Turun koulun konrehtoriksi v. 1618, jolloin Gabriel Melartopaeus oli koulun rehtorina ja Turun tuomiokapitulin jäsenenä. Rekrytoinneissa sukuverkostot olivat merkittäviä, joten miksipä ei tässäkin.
Aiemmin oli esillä myös se, että jos Turun kirkkoherran ja tuomiokapitulin jäsenen Joachim Stutaeuksen 3. puoliso Brita Henrikintytär oli Sigfridin sisar, niin se selittäisi sen kuinka Sigfrid sai palata konrehtorin virkaan piispa Sorolaisen väistyttyä ja Stutaeuksen johtaessa tuomiokapitulia. Siinä tilanteessa ei varmaan haitaksi ollut myöskään se, jos rehtori oli konrehtorin puolison eno.
Sivupolkuna voisi mainita myös, että Maskun Hemmingin isä Henrik Hollo oli turkulainen porvari samaan aikaan kuin Ispoisten Sigfrid Mattson. Tiettävästi rehtori Melartopaeuksen sisarenpoika Bengt Klemetsson Kemiön Bölestä oli aviossa Brita Jönsdotterin kanssa. Tämä Brita oli äitinsä kautta Sjundbyn sukua. Hänen äitinsä serkku Karin Knutsdotter oli Ispoisten Sigfrid Mattsonin miniä.
Gabriel Melartopaeus oli naimisissa Marcus Helsingiuksen lesken kanssa. Marcuksen ollessa koulumestarina hänen virkatalonaan oli Kaarinan Ladjakoski (24 tankoa), jossa 1600-luvun taitteessa oli lampuotina eräs Henrik Sigfridsson. Oliko kyseessä Sigfrid Mattsonin poika ja/tai Sigfrid Henrikssonin isä jäänee nähtäväksi.
Monenlaista mahdollisuutta on ilmassa, mutta tarvittavat asiakirjalöydöt odottavat itseään. Joka tapauksessa Sigfridus Henricin urakehityksessä oli sellaisia käänteitä ja vaiheita, että ilman vahvaa tukiverkostoa moinen tuskin olisi onnistunut.
Muutaman vuoden tauon jälkeen ajattelin josko olisi sopiva aika pohtia Erik Raumannuksen puolison sukutaustaa. Hänet haudattiin tammikuussa 1693 Vetelissä 80 vuoden ikäisenä. Ajankohdasta ja sijainnista huolimatta paikalla oli kunnianarvoisaa väkeä, mm. Kokkolan kirkkoherra Isak Falander (toimitti siunauksen) ja tämän veli Kruunupyyn kirkkoherra Jakob Falander. Erik Raumannuksen puolison nimeä ei valitettavasti mainita missään säilyneessä dokumentissa, joten hänen henkilöllisyytensä ja sukutaustansa on jäänyt selvittämättä.
Mm. tuosta hautajaiskuvauksesta sekä useiden DNA-osumieni sukupuita tutkimalla mieleeni nousi sellainen hypoteesi, että Vetelin papin Erik Raumannuksen puoliso saattoi olla Kokkolan kirkkoherra Ericus Matthiae Falanderin sisar. Piikkiön edesmenneen kirkkoherran poika Ericus Sigfridi Raumannus mitä luultavimmin opiskeli 1630-luvulla Turun lukiossa jatkaen sitten v. 1640 uudessa Turun akatemiassa. Erik Falander oli niihin aikoihin Turun tuomiokirkon ruotsinkielisenä kappalaisena (arkkidiakoni). Turun kirkolliset ja akateemiset piirit olivat sen verran pienet, että todennäköisyys Falanderin perheen ja Raumannuksen kohtaamiseen oli suuri. Oletan, että Raumannuksella oli puoliso mukanaan hänen lähtiessä Turusta ja aloittaessa Vetelin pappina v. 1643.
Tässä siis pohdintaani asiaan, joka harmillisesti on jäänyt historian hämärään jo satojen vuosien ajaksi.
_____________
Matti Pesola
Erik Raumannuksen veljellä Saarijärven kirkkoherralla Josef Raumannuksella ei vaikuta olevan toistaiseksi tunnettuja jälkeläisiä. Ilmeisesti Saarijärven herra Josefin puolisostakaan ei ole tietoja. Saarijärveltä kuitenkin löytyy 1600-luvulta lukkari Mikko Raumannus sekä hänen lukkarintoimeaan jatkanut poika Mikko Antinpoika Raumannus. Raumannus-nimen käyttö voi johtua siitä, että lukkarit ovat asuneet jossain kirkkoherra Raumannuksen aiemmin asumassa paikassa, mutta toisaalta panee miettimään, olisiko kyse kuitenkin Josefin jälkipolvista tai voisiko lukkari-Mikko esimerkiksi olla Josefin vävy?
Saarijärven RK 1726-1735 (https://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=29461&pnum=70)
Mickel Rauman 64å RK 1726-31 52a Kby Klockare p66
? Elisabetha 64½å
sn Anders Mickelsson 32½å
? Maria 42å
Saarijärven RK 1739-1746 (https://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=29462&pnum=160)
Mickel Raumannus RK 1732-35
? Lisbetha
sn Anders Mickelsson
? Maria
Mickel (Mickelsson) Raumannus † ->18.1.41 Klockaren p158
? Lisa † ->6.3.43
sn klock. Anders Mickelsson Raumannus
? Maria
dr Maria (Andersdr *9.4.1730)
sn Johan (Andersson Raumannus * 9.1721) ->28.11.42 afgådt till Österbtn (Kälviä)
? 1738 Kälviä Susanna (Tomasdr *1.1710 Kä Vuolle) “
(dr?) Valborg Andersdr † (41-> 8.7.43)
Juho Antinpoika Raumannus siirtyy siis Kälviälle ja hänen poikapuolensa, Rauman-nimeä käyttävä Knuut (https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5865691511&aineistoId=1280048537)toimii Kälviällä vehtarina. Hänen kauttaan tulee yhteys myös Kokkolan nimismieheen Pål Heitziin, joten hieman säätyläisvivahdetta on jälkipolvissa.
Saarijärven RK on ilmeisesti epätäydellinen tuossa noiden kahden ajanjakson välissä.
Erik Raumannuksen veljellä Saarijärven kirkkoherralla Josef Raumannuksella ei vaikuta olevan toistaiseksi tunnettuja jälkeläisiä.
Korjaus: tytär Maria menee naimisiin Juho Juhonpoika Röringin kanssa Kokkolassa 21.2.1694. Oliko hän kuitenkaan ainut Josefin lapsista?
Jonkinlainen sukupiiri pyöri tuossakin. Nimittäin Maria Josefintytär Raumannuksen serkku Brita Erikintytär Raumannus oli aviossa Marian puolison Johan Röringin sedän Erkki Matinpoika Långin kanssa.
Johan Röringin veljenpoika Johan Henrikinpoika R. avioitui Magdalena Abrahamintytär Falanderin kanssa. Aiemmassa postauksessa olleen "teoriani" mukaan Magdalenan isä Abraham Erikinpoika Falander olisi ollut Brita Erikintytär Raumannuksen serkku.
Lisäksi Johan Henrikinpoika R:n veli Henrik Henrikinpoika R. oli aviossa Elisabeth Isakintytär Falanderin kanssa. Elisabeth oli Magdalenan serkku ja "teoriani" mukaan hänen isänsä Isak Falander olisi ollut Brita Erikintytär Raumannuksen serkku.
Jos Erik Raumannuksen puoliso olisi Ericus Mathiae Falanderin sisar, olisiko heidät vihitty milloin ja missä? Ericus Falanderista tulee Kokkolan kirkkoherra paimenmuiston mukaa 1655 ja Raumannuksesta Vetelin kappalainen 1643. Raumannus mainitaan ylioppilaana 1640, joten kyse oli hänen ensimmäisestä virastaan. Raumannuksen tullessa Veteliin Falander oli vielä Turun tuomiokirkon taloudenhoitajana ja notaarina. Raumannuksen lapsista ainakin Maria on syntynyt ennen vuotta 1655. Falander oli Taalainmaalta, eikä ylioppilasmatrikkelin mukaan osannut suomea. Falander ja Raumannus eivät kuitenkaan ehkä olleet kovin läheisesti yhdistettävissä toisiinsa ennen Falanderin Kokkolan emäseurakuntaan tuloa. Erik Raumannuksen oletettu Piikkiössä vaikuttanut isäkin oli varmaan suomen kielen taitoinen ja liittyi enemmän varsinaissuomalaisiin ja satakuntalaisiin piireihin.
Ericus Falander paimenmuistossa (https://kansallisbiografia.fi/paimenmuisto/henkilo/625)
Erik Raumannus ylioppilasmatrikkelissa (https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=66)
Maria Eriksdotterin kuolinmerkintä, josta näkyy syntymäaika 1648 (http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8249149)
Tuohon hypoteesiini liittyy ajatus siitä, että Falanderi(e)n ja Erik Sigfridinpoika Raumannuksen mahdollinen yhteys olisi syntynyt jo Turussa, jossa Falander oli ruotsalaisen seurakunnan kappalainen ja Raumannus akatemian ylioppilas. Jatko-oletuksena on se, että Raumannus ja puolisonsa olisivat siirtyneet Veteliin avioparina. Heidän iästään sen verran, että rouva Raumannus oli poikansa tekemän kirkonkirjamerkinnän mukaan 80-vuotias tammikuussa 1693, joten hän oli syntynyt ilmeisesti vuonna 1612. Erik Raumannus aloitti pappina v. 1643, joten sen ajan käytännön mukaan hän lienee ollut vähintään 25-vuotias. Näin ollen syntymävuosi olisi 1618 tai aikaisempi.
Tämä Erik Falanderin sisar-hypoteesi syntyi useiden DNA-osumieni sukupuiden tarkemman tarkastelun myötä. Ne näyttävät mahdollista suuntaa, mutta eivät vahvista eivätkä kumoa rouva Raumannuksen sukutaustaa, joka kirjallisten dokumenttien puuttuessa on toki edelleen tuntematon. DNA-tutkimus on sukututkimuksen hyödyllinen apuväline, joka mahdollistaa uusien hypoteesien rakentamisen ja joskus myös vahvistaa/kumoaa niitä.
DNA-tutkimus on tosiaan hyvä apuväline, mutta vaatii aina lisätodisteiksi asiakirjamerkintöjä niin kuin ilmaiset. Siihen liittyen ja Raumannuksia sivuten: Vetelin kappalaisen Erik Raumannuksen pojan Kustaa Forseliuksen tytär Maria Forselia on naimisissa ensin Petter Forsteenin ja sitten luutantti Karl Fredrik Beckenströmin kanssa. Beckenström liittyy Keski-Pohjanmaahan siten, että hänen ja Maria Forselian poika syntyy Kälviällä 6.7.1713 ja saa nimekseen Johan Gustaf Beckenström. Isä luutnantti Karl Fredrik Beckenström kaatuu Napuen taistelussa 19.2.1714.
En tiedä, liittyykö Beckenströmin oleskelu Kälviällä jotenkin Tuunalan vänrikin puustelliin. Joka tapauksessa oma suora isälinjani (Peltokorven Klapuri) menee Kälviälle, mutta minua ja sen toista kälviäläistä edustajaa (Välikylän Ruokoja - Karttulan Kajan) lukuun ottamatta muut lähiosumat ovat Ruotsin Götanmaalta ja Smoolannista. Olemme miettineet noiden ruotsalaisten osumien kanssa, että voisiko kälviäläinen esi-isä olla jonkun Kälviällä asuneen sotaherran avioton lapsi. Beckenströmin isä Johan Julius oli Jönköpingin kauppias, ja juuri Jönköpingissä ja sen lähettyvillä on osumia. Tämä on kuitenkin myös spekulaatiota ja voi olla, että kälviäläinen esi-isämme on tullut Ruotsista jo 1500-luvulla. Yhteys noihin Götanmaan ja Smoolannin osumiin on kuitenkin konsultoidun DNA-asiantuntijankin mukaan sellainen, että kovin paljon kauemmas 1400-1500-lukuja yhteys ei voi mennä ja saattaa olla myöhäisempikin. Meillä on ihan oma götanmaalais-kälviäläinen haplo-oksakin.
Olisi siis kiinnostavaa selvittää tarkemmin Karl Fredrik ja Johan Gustaf Beckenströmien vaiheita. Ainakin Hissan Cajanus-taulujen mukaan Johan Gustaf oli naimaton:
---------------------------
http://www.student.oulu.fi/~jhissa/Cajanus.htm#Taulu125 (http://www.student.oulu.fi/~jhissa/Cajanus.htm#Taulu125)
Taulu 130.
Maria Gustafintytär Forselia, * (rk) 1692, † 15.3.1764 Pälkäne. Vht: Taulu 33. (Stockholms stadsarkiv, Bouppteckning 1747/1:268 "Beckenström, Johan Gustaf, fältkassör, d. 30/1 1747; moder: Forsell, Maria, änka först efter Beckenström, Carl Fredrik, löjtnant, sedan efter Forsteen, Peter, kronobefallningsman; helsyster: Beckenström, Maria Christina, g.m. Cajanus, Anders, kyrkoherde, Paldamo; halvbroder: Forsteen, Peter, fältkassör"). Hailuodon hk 1710, 1711, 1712.
1.Pso: 1712/13 Karl Fredrick Beckenström, † kaatui 19.2.1714 Isokyrö, Napuen taiselu. Pohjanmaan jv.rykm. korpraali, lippumies 1702, kersantti 1707, vääpeli 1708, vänrikki 1709, luutnantti 1711. (Leo Nyholm, Forselius - Beckenström - Forsteen, Genos 50(1979) s. 95-96)
?Vht: Kauppias ja raatimies Jönköpingissä Johan Julius Beckenström, † . & Anna Mårttenintytär, † .
Lapsia:
Johan Gustaf Fredrikinpoika Beckenström, * n. 1714, † 30.1.1747 Tukholma (Jakob ja Johannes). Taulu 130.1. Naimaton.
Maria Christina Fredrikintytär Beckenström, * n. 1715, † 9.4.1790 Kuusamo, ikä 74 v. Taulu 130.2/Taulu 135.
------------------
Tässä vielä HisKistä Johan Gustafin syntymä Kälviällä, jota ei Hissan erinomaisesta taulusta löydy: https://hiski.genealogia.fi/hiski?fi+t4084858.
DNA-tutkimus on tosiaan hyvä apuväline, mutta vaatii aina lisätodisteiksi asiakirjamerkintöjä niin kuin ilmaiset. Siihen liittyen ja Raumannuksia sivuten: Vetelin kappalaisen Erik Raumannuksen pojan Kustaa Forseliuksen tytär Maria Forselia on naimisissa ensin Petter Forsteenin ja sitten luutantti Karl Fredrik Beckenströmin kanssa. Beckenström liittyy Keski-Pohjanmaahan siten, että hänen ja Maria Forselian poika syntyy Kälviällä 6.7.1713 ja saa nimekseen Johan Gustaf Beckenström. Isä luutnantti Karl Fredrik Beckenström kaatuu Napuen taistelussa 19.2.1714.
En tiedä, liittyykö Beckenströmin oleskelu Kälviällä jotenkin Tuunalan vänrikin puustelliin. Joka tapauksessa oma suora isälinjani (Peltokorven Klapuri) menee Kälviälle, mutta minua ja sen toista kälviäläistä edustajaa (Välikylän Ruokoja - Karttulan Kajan) lukuun ottamatta muut lähiosumat ovat Ruotsin Götanmaalta ja Smoolannista. Olemme miettineet noiden ruotsalaisten osumien kanssa, että voisiko kälviäläinen esi-isä olla jonkun Kälviällä asuneen sotaherran avioton lapsi. Beckenströmin isä Johan Julius oli Jönköpingin kauppias, ja juuri Jönköpingissä ja sen lähettyvillä on osumia. Tämä on kuitenkin myös spekulaatiota ja voi olla, että kälviäläinen esi-isämme on tullut Ruotsista jo 1500-luvulla. Yhteys noihin Götanmaan ja Smoolannin osumiin on kuitenkin konsultoidun DNA-asiantuntijankin mukaan sellainen, että kovin paljon kauemmas 1400-1500-lukuja yhteys ei voi mennä ja saattaa olla myöhäisempikin. Meillä on ihan oma götanmaalais-kälviäläinen haplo-oksakin.
Olisi siis kiinnostavaa selvittää tarkemmin Karl Fredrik ja Johan Gustaf Beckenströmien vaiheita. Ainakin Hissan Cajanus-taulujen mukaan Johan Gustaf oli naimaton:
---------------------------
http://www.student.oulu.fi/~jhissa/Cajanus.htm#Taulu125 (http://www.student.oulu.fi/~jhissa/Cajanus.htm#Taulu125)
Taulu 130.
Maria Gustafintytär Forselia, * (rk) 1692, † 15.3.1764 Pälkäne. Vht: Taulu 33. (Stockholms stadsarkiv, Bouppteckning 1747/1:268 "Beckenström, Johan Gustaf, fältkassör, d. 30/1 1747; moder: Forsell, Maria, änka först efter Beckenström, Carl Fredrik, löjtnant, sedan efter Forsteen, Peter, kronobefallningsman; helsyster: Beckenström, Maria Christina, g.m. Cajanus, Anders, kyrkoherde, Paldamo; halvbroder: Forsteen, Peter, fältkassör"). Hailuodon hk 1710, 1711, 1712.
1.Pso: 1712/13 Karl Fredrick Beckenström, † kaatui 19.2.1714 Isokyrö, Napuen taiselu. Pohjanmaan jv.rykm. korpraali, lippumies 1702, kersantti 1707, vääpeli 1708, vänrikki 1709, luutnantti 1711. (Leo Nyholm, Forselius - Beckenström - Forsteen, Genos 50(1979) s. 95-96)
?Vht: Kauppias ja raatimies Jönköpingissä Johan Julius Beckenström, † . & Anna Mårttenintytär, † .
Lapsia:
Johan Gustaf Fredrikinpoika Beckenström, * n. 1714, † 30.1.1747 Tukholma (Jakob ja Johannes). Taulu 130.1. Naimaton.
Maria Christina Fredrikintytär Beckenström, * n. 1715, † 9.4.1790 Kuusamo, ikä 74 v. Taulu 130.2/Taulu 135.
------------------
Tässä vielä HisKistä Johan Gustafin syntymä Kälviällä, jota ei Hissan erinomaisesta taulusta löydy: https://hiski.genealogia.fi/hiski?fi+t4084858.
Johan Gustaf Beckenströmin perunkirjoitus 4.4.1747 Tukholma
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107622_00291
moder Maria Forsell, änka först efter löjtnant Carl Fredrik Beckenström, sedan efter kronobefallningsman Peter Forsteen;
helsyster Maria Christina Beckenström, g.m. kyrkoherde i Paldamo Anders Cajanus,
halvbroder fältkassör Peter Forsteen,
Lewenhauptilla Karl Fredrik Beckenströmin nimi on Fredrik Johan Beckenström (https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/LewenhauptA/titlar/KarlXIIsOfficerare/sida/33/faksimil).
Lewenhauptin teoksessa Karl Fredrik Beckenströmin tiedot täsmäävät täysin Fredrik Johaniin:
Beckenström, Fredrik Johan ,korporal vid
Österbottensreg . ;furirdärst .1702/ s ;sergeant
därst . ;degraderadtillgemen1707’ 9 / 7 ;återser
geantdärst .1708/ 3 ;fältväbel därst .s .å ./ , ;fän
rikdärst .1709 ;löjtn .därst .1711‘/ 2 ;konfirm .
1712, stupade 1714’ 9 / i slaget vid Storkyro .
—G .m .Maria Forsell ,levdenänka 1740 i Pälkäne .
( R .L . )
Hei
Markku Pihlajaniemi ystävällisesti tulkitsi tämän jutun ja tässä ydinkohdat:
Oikeuden eteen turkulainen porvari Thomas Johansson
- esitti hovioikeuden kirjelmän 5.12.1634.
- kirjelmässä hän kertoo vaimonsa puolesta tapahtuneesta suuresta vääryydestä perinnönjaossa.
- jako oli tehty vaimon edellisen miehen autuaan herra Sigfredin jälkeen, joka oli Piikkiön pitäjän kirkkoherra.
- asia otettiin nyt esille tutkittavaksi.
- Räntämäen kappalainen herra Johannes Johannis esitti oikeudessa perinnönjakokirjan.
- kirjan olivat sinetöineet ja allekirjoittaneet lainlukijat Mads Eschilsson ja Anders Sigfredsson, sekä autuas maisteri Jochim, entinen Turun kirkkoherra.
- allekirjoittaneet todistivat, että heidät oli laillisesti kutsuttu sovitteluun perinnönjaosta autuaan Piikkiön pitäjän kirkkoherran Sigfred Raumannuksen jälkeen vaimon Catharina Madsdotterin ja tämän lapsipuolten (varmaan monikko, muuten yksikössä olisi loogista sanoa poikapuoli tai tytärpuoli) välillä.
- kopio jakokirjasta 7.9.1631.
- oikeus ei voi perua kahden laillisesti kutsutun tuomarin työtä.
- hoviin.
Lainaan tätä käräjäjuttua, jota täällä ja muissakin ketjuissa on jo lainattu useaan otteeseen. Olen tässä parin vuoden ajan yrittänyt selvittää tätä kuviota aina ajoittain. En ole varma, olenko jotain löydöistäni johonkin ketjuun jo pistänyt. Yritin etsiä, enkä löytänyt, joten laitan nyt sitten tähän ketjuun. Tämä nyt osittain liittyy ikuisuusprojektiin löytää esi-isälleni Thomas Bytille isä. Tällä hetkellä näyttää aika varmalta, että Thomas olisi parissa lähteessä mainittu Thomas Johansson ja Thomas Jönsson, eli isän nimi olisi Johan/Jöns/Hans. Siksipä nämä löytöni keskittyvät enimmäkseen Thomas Johansson -nimisiin henkilöihin ja tähän ketjuun laitan sellaisia löytöjä, jotka liittyvät tässä ketjussa käsiteltyihin paikkakuntiin ja tapahtumiin. Ja tämä esi-isän etsintähän on vain hyvä tekosyy löytää kaikkea muuta mielenkiintoista ja oppia historiaa.
Tässä on tuo lainattu käräjäjuttu löyhästi translitteroituna:
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=6393260213&aineistoId=644686437
Piikkiön tuomiokunnan renovoidut tuomiokirjat. KO a Varsinaisten asioiden pöytäkirjat. I KO a:2 Varsinaisten asioiden pöytäkirjat, 1628-1631, 1633 (1628-1633). Tiedosto 201. Kansallisarkisto. Viitattu 16.7.2025.
Kaarinan ja Piikkiön talvikäräjät 1635 13/3
Företrädde å sattå tinge Thomas Johansson bårgare i Åbo och inladhe i rätten den höglåfflige konungzlige hoffrättes breeff, dat: 5 Decemb. A:o 1634 der uthinnan han gifwer den högl: kongz: rätten tillkenna, huru hånom på sin hustros wegne skall wara stoor orätt tillfogat uthi ett byte, såm skall wara hållen effter hans hustros förrige man, S:gh her Sigfredh fordom kyrckieherde uthi Pijckie sochn. Då emedhan den högl: kongz: rätten icke wet huru här om wara kan än hon remitterat till tinget, huilcken saak nu optagen är till granne och noga ransaken. Och ladhe i rätten hederlige och wällärde man her Johannes Johannis Cappelan i Rändämäki ett arffskifftes breef, såm af laghläsarne Madz Eschillson och Anders Sigfredsson sampt och S:lig Mester Jochim fordom kyrckieherde i Åboo är förseglat och underschf:tt deruthinnan dhe beckänne och witne, sigh wara laghligen kalladhe öfwer een förlijkning och semmiå(?) öfwer arfdeskifftet effter S:lig Dom Sigfridum Raumanum kyrckieherde i Pijcke sochn, emillan hustro Catharina Madzdotter och hennes stiuffbarn effter såm Copian af skifftes brefwet här bijfogat dat: den 7 Septemb: A:o 1631. Wijdhare innehåller och förmäler. Och emedhan denne rätten icke kan ryggi twenne bo(?)kalladhe doomares arbete, såm så laghligen skifft och partterne emillan deeltt är, hafwer jagh uthi all underdånighet remitterat denne saak till dem högliflige konnungzlige hoffrätz nådige och wijdhare disposition och förklaringh.
Ilmeisesti ainakin osittain samaa asiaa käsiteltiin vajaa puoli vuotta aiemmin:
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=6393260048&aineistoId=644686437
Piikkiön tuomiokunnan renovoidut tuomiokirjat. KO a Varsinaisten asioiden pöytäkirjat. I KO a:2 Varsinaisten asioiden pöytäkirjat, 1628-1631, 1633 (1628-1633). Tiedosto 117. Kansallisarkisto. Viitattu 16.7.2025.
Piikkiö ja Kaarina 1634 10/10
Företrädde å satte tinge hederlige och wällärde her Grels kyrckiehierde i Pijckis och taladhe Thomas Johansson till som äger B:e her Grelsses Antecessoris Saligh her Sigfredz hustro om saligh och högtbrömligh : åminnelse konungh Göstaffz Donations breeff om förbettringen på kyrckiehierdens underhåldh i Pijcke sochn huilkedh breeff hans hustro hafwa fördt ifrån Prestgården, när hon ?än ifrån afträdde : Där emoth merb:te Thomas på sin hustros wegne swaradhe, at när hennes man her Sigfredh hafwa trädt till kyrckio geldt, hafwer inthet her Erich welat förre lefwerera honom brefwedh, än han mått hifwa honom -4 Z:r span:ll dett och hans sån Hinrich Erichsson sampt och nembden tillstå och beekänner. Så emedhan högstb:e H:s K? Maij:tz breeff icke må gå i kiöp, och där medh drifwes någon handell, som i så måtto af högh gunst? och Nådhe är gifwit kyrckiehierden till underhåldh och förbettringh. Därföre inladhe merb:te Thomas samma breeff i Rätten Daterat den 23 Aprilis 1634 och lefwererades närwarande kyrckiehierden her Grels tillhånda, dett och i prestgården kyrckiehierde effter kyrckiehierde qwar blifwa skall. Och effter 12 manna ransaken dömdes å?b:t Thomas af her Erichz arfwingar sijne uthlagde span:ll igen att beckåmma.
Tuossa siis mainitaan kolme Piikkiön perättäistä kirkkoherraa ja käsittääkseni Thomas Johansson määrätään saamaan Herra Erikin perillisiltä jokin aiemmin määritelty viljaosuus. Tässä Thomasia ei mainita Turun porvariksi, mutta selvästi kyseessä on sama henkilö.
Sitten muita Thomas Johanssoneja samoilta seuduilta samoihin aikoihin.
(osa linkeistä on vanhoja ja vie hieman väärälle sivulle; Astia alkoi juuri jumittaa, enkä pysty muuttamaan linkkejä)
Nauvo 1638 22/6
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=6393382671&aineistoId=644808850
Gafs Tommas Johansson Saltpeter opbördzman män som skal uthmäta den witterligh räst han förebär inne hos almoghen stå, dogh effter en klar giord rächning, som ähre landzman Anders i Wijkar? Olof Eskilsson i Rysis.
Jakob Wolle omisti kaikki Suomen salpietarikeittämöt. Hänellä oli jossain vaiheessa kirjuri Thomas Johansson. Hieman aiemmin Thomas Trällen palvelija oli myös nimeltään Thomas Johansson.
Piikkiö 1639 21-22/2
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=6393382851&aineistoId=644808850
Fältes Thomas Johansson saltpeeters upbördzman saak til -3 dlr för det han loogh offentligen för sittiande rätt.
Fältes Thomas Johansson (kirjoitetaan kummallakin kertaa Jåhansson) för rättens oliud saak til -6 /öre effter det -3 cap i byggnin--? tinghmålom
Ähre fältes b:de Thomas saak til -12 /öre til treeskiptes effter det -3 cap i tingmåla B: för det han banadhe för rätta.
Piikkiö ja Kaarina 1639 7-8/6
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=6393382839&aineistoId=644808850
Gafz män såm ähre Mikel i Auois? och Madz i Litois, at utmäta effter klaara rechningh saltpeeters hielpean(?) såm Thomas Jåhansson sigh beswärer wara inthet mehtigh blifuit aff någre bönder i S:t Carins och Pijkie sochnens, och alredo aff Jacob Hansson dömdt ähr.
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=6393382836&aineistoId=644808850
Dömdes Bertil i Hulkis at bettala saltpeeters hielpen för eet ½ Mantal såm hånden än nu resterer och upbördzman Thomas Johansson beswärer icke kunnat mechtigh blifua.
https://astia.nar.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393381294&aineistoId=644808850
Till Erich Hinderssons klagan --- upbördzman Thomas Johansson ---
Nauvo 1639 13-14/6
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393381294&aineistoId=644808850
Dömdes Matts Mattsson i Bretnäs at bettala till upbördzman på saltpeteshielpen Thomas Johansson 6 ½ dlr kopp: m: hånom en nu resterar på åhr 1635 636 1637 det han och sielf tilsteede.
Kaarina Piikkiö 1639 4-5/11
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393397444&aineistoId=644858697
--- Jacob Wolles den ingres --- W:d Georgio Sylvio. Emedan fulmechtighen Thomas Johansson ingen befalningh hadhe at swara i saaken dy upschiutes tilswarandes ?sens.
Lieto 1639 7-8/11
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393398746&aineistoId=644858697
Effter 12 manna ransaken dömbdes Anders Mattsson i Saufwola at betala till Thomas Johansson saltpeters heelpen pro A:n 635
Kaarina ja Piikkiö 1641 16/2
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393398515&aineistoId=644858697
Framstegh Thomas Johansson Matz Henderssons til Båckila fullmechtige och föregaf sigh, uthaf Claas Hansson befalningzman wara citerat, at swara til geld, men befalningzman war inthz då tilstedhs, begaf han sigh öfwer tinget, för än retten blef skitit.
Onko tässä kyseessä Tomas Jönsson i Bukkila?
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bock_af_Bukkila_nr_247
Matts Henriksson (son av Henrik Jönsson, Tab. 6). Gjorde med en häst ensam rusttjänst för Bukkila från 1585 till 1630, då finska hären förstärktes och vartdera hemmanet i Bukkila måste ställa en ryttare, död 1645.3 Gift med Carin Michelsdotter, dotter av Michel Mattsson (Anckarfjell, nr 221), till Storby i Piikkis socken och Carin Knutsdotter, av den finska adliga Sjundbysläkten.
Barn:
En dotter. Var gift 1646 med Tomas Jönsson i Bukkila
Perniö 1641 22-23/10
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393397762&aineistoId=644858697
Framkom för rätta W:gh Jacob Wålles fullmechtige Thomas Johansson och framlade i rätten emillan Perr Jacobsson och Erich Thomasson huilka hafuer warit opå Bierno muldgården opå upbörden. Och effter gierdan räckning. Och underschriffuin af dem bådom Anno 1639 den 6 Maij. Män huadh det anbelangar adt muldet gåår till hoopade nambden och gemene man wittnade och bekende, derfhöre ähr det af nambden wärderat. adt det gåår tillhoopa fierdedeelem, män Jacob Wålles fullmechtige wille icke beståå, män efter adt Peer och Erich hafwer schriffuidt under räckningar, men huadh der åm anbolangar adt muldet skall brinna fierdedeelen, det måtte W:gh Jacob Wolle af reckningen afdraga, män det adt weedhen ähr kommidt till kårdt, skall Jacob Wålle medh lengden och höghden wärdera, som der emoth tagidt hafuar --- men huadh der hafua brendt under saltpeter skall wållen beståå.
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393397753&aineistoId=644858697
Fram kom för rätta Thomas Johansson W:gh Jacob Wålles fullmechtige och kärde till herr Hindrich Bäck (Båck?) åm gieldh åm 2 lester salt, det herr Hindrich Båckz hustrus färrige man Peer Båck sielf tillstodh och bekende, derphöre dömbdes herr Hindrich adt bettala, samma salt 2 lester åth W:gh Jacob Wålle.
TRO 1628 24/7
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=5932649340&aineistoId=2329048247
Den 24 Julij kom för rätte Tomas Träll borger och inwånare här i staden, och framhadhe för rätten, sijn piga Ingeborgh Nilsdotter och sijn drengh Tomas Johansson, som hadhe bedrifwitt lönskeläger uthi hans tienst, och begiärade nu här utöfwer en doom. --- Tomas Johansson saakfeltter för mökräkningh(?) efter 3 CAP:tt i Stadzlagen giftermåla Balken till 40 dlr treskifftes — och förmentte sigh ännu medh presterskapetz tilhielp att komme i ett rätt echtenskap medh honom.
Tästä onkin Mia Korpiola kirjoittanut:
Between Betrothal and Bedding: Marriage Formation in Sweden 1200-1600
Mia Korpiola
https://books.google.fi/books?id=UFPMoha25lkC&pg=PA351&lpg=PA351&dq=%22thomas+tr%C3%A4ll%22&source=bl&ots=Ei_GZJDccS&sig=ACfU3U0Hn8ks3qQGNPRhQo-AbNZooAZLhw&hl=fi&sa=X&ved=2ahUKEwit0a3y9KTqAhWkl4sKHW_VApoQ6AEwBHoECAkQA Q#v=onepage&q=%22thomas%20tr%C3%A4ll%22&f=false
When Thomas Träll prosecuted two of his servants for fornication, the court observed that the man had “given her nothing, neither had she demanded anything of him nor had he promised anything to her, but intercourse with shame” (sengelagh medh skammen). He was accordingly sentenced for violation of a virgin. Both were to undergo ecclestical penance and appear at the Turku chapter, as the woman pleaded for him and believed that marriage could be brought about with the help of the clergy.
24.7.1628, UÅD 1626-1632, 36.
274 - Lakimääräiset käräjät - Mynämäki (Wirmo) - 1628 25/9 288
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6800601949&aineistoId=635406802
Thomas Trälls tienare frå Åbo Thomas be:d företrädde och rätte till Lars Tacke om någon gäld effter uthgiffne handskrifft innehåld opå huilket han och framlade W:? Johan Jakopssons doom, Daterat den 15 Januari 1627. --- Thomas Erichsson wellborne fru Margretas landbofougde opå togh sigh wilja samma åhr stående rest betala …
TRO 1629 26/8 (Turun raastuvanoikeuden pöytäkirjat)
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=5932653759&aineistoId=2329053909
Då kom för rätten Thomas Trälles drengh be:d Thomas Johansson, och blef af welachtadh understadhållaren Erich Andersson tillfrågatt, huadh wetskap han hade, om thet slaxmåll, såsom är skeett, emillan öffwersten Antonij Jörenryck och Gorgonius Prys. Der till han swarade och sade, medh een tilbuden Edh at när han kom i deras härberge, till sijn husbonde be:te Thomas Trälle, så hafwer han inthet mehre hört, uthan öfwersten kras, hafwer sacht till för Gorgonis ---
(Pitkä juttu)
--- och så swart drengen fick honom werrion i händen, gick han senast medh hest, till Gorgonius Prys --- mehre wiste för:e drengen Thomas Hansson inthet berätta.
148 - Lakimääräiset käräjät - Maaria (Vårfrukyrka), Raisio (Reso) - 1634 27/10 161
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=6392353848&aineistoId=635447555
Thomas Trälles tienare praesenterer sig emott Capelanen her Johan i någre saker, men han för laglige förfall nu ABSENTERADE.
Tuossa ei mainita Thomas Trällen palvelijan nimeä, mutta mielenkiintoisesti ajoi asiaa Johannes Johannis Somerusta vastaan, joka ei saapunut paikalle.
TRO 1637 8/5
Tomas Johansson arresterades vid vite af 20 daler s. m. å Melchior von Dycks vägnar. Nils Ruscha arresterades vid lagligt straff å Petter Trummels vägnar.
TRO 1643 17/4
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=5932720471&aineistoId=2329128692
Mårth. Horn
Thom. Johanss
Mårthen Horn bekom nu ARREST på Thomas Johansson wedh 40 dlr s mt eij förresa ifrån staden för än som han hade swaratt honom till rätta, om den gielld han effter sin OBLIGATION war skyldigh, och rätten dhen om för affresandet kun giordt.
203 - Talvikäräjät - Marttila (St MÃ¥rtens) - 1643 211
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3786650
Framkom för rätta Kirstin Philipsdotter i Tylliläby kiärde till Sigfredh Morthensson sochen schriffware öffwer Halicko, Uskela, Biernå och Kisko sochnar --- desse effter:ne ehrlige gode män som ähr --- Thomas Johansson W: Jacob Wålles schriffware ---
--- stämbdt Thomas i Åijalan och Simon prophoses hustru Kirstin Grellsdotter --- bårgare och Anders Lindulan underskrifuia ---
TRO 1647 13/3
https://astia.narc.fi/uusiastia//viewer/?fileId=5932739870&aineistoId=2329168396
Dhen 13 Dito inlade Jacob Wolle een schrifftl der uthinnan --- uthi fästundes att på twå mänader tijdh lefwerera hans tienare Thomas Johansson opå den giälld :| men ingen wiss summa förmälat |: som han schylle digh ähr så myckit --- som hans son Jöran Wolle hafr war sigh förmådt aff landzhöffdingen uthi Nyland Wälb: Jacob Classon A:o 1643 och 1644 till honom om giälldsens aff betahlningh men intett effter fölgdt.
2 Det Johan beswärer sigh icke fådt richtigh förste k---gh sade Wollen hnom ährligen enär han någodt aff honom eller hans tienare hafwer tagitt ---
Tässä nyt joitakin mainintoja tuon nimisestä miehestä. Varmastikin tässä on kyseessä useampikin kuin yksi mies, mutta toisaalta varmasti samalla moni juttu on yhdestä ja samasta miehestä.
Kaarina ja Piikkiö 1641 16/2
https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=6393398515&aineistoId=644858697
Framstegh Thomas Johansson Matz Henderssons til Båckila fullmechtige och föregaf sigh, uthaf Claas Hansson befalningzman wara citerat, at swara til geld, men befalningzman war inthz då tilstedhs, begaf han sigh öfwer tinget, för än retten blef skitit.
Onko tässä kyseessä Tomas Jönsson i Bukkila?
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bock_af_Bukkila_nr_247
Matts Henriksson (son av Henrik Jönsson, Tab. 6). Gjorde med en häst ensam rusttjänst för Bukkila från 1585 till 1630, då finska hären förstärktes och vartdera hemmanet i Bukkila måste ställa en ryttare, död 1645.3 Gift med Carin Michelsdotter, dotter av Michel Mattsson (Anckarfjell, nr 221), till Storby i Piikkis socken och Carin Knutsdotter, av den finska adliga Sjundbysläkten.
Barn:
En dotter. Var gift 1646 med Tomas Jönsson i Bukkila
Mielenkiintoinen mahdollisuus, sillä kirkkoherra Sigfridus Raumannuksen leski oli nimeltään Catharina Matsdotter. Joku sukusikermä siinä saattoi olla taustalla. Olen joskus spekuloinut sillä, että Sigfriduksen ensimmäinen vaimo olisi ollut Brita Månsdotter, yllä mainitun Sjundby-sukuisen Carin Knutsdotterin tytär tämän avioliitosta Ispois-sukuisen Måns Sigfridssonin kanssa. Erik Raumannuksen mahdollisena vaimoehdokkaana olen pitänyt Bukkilan Frans Perssonin tytärtä (Lisbeth tai Valborg).
vBulletin® v3.8.11, Copyright ©2000-2025, vBulletin Solutions Inc.