[olanyk]

Hei!

Alla lainattu teksti Jöran Lutterista, eikö tuolla kerrota hänen eläneen Augusti 1633.

Olavi

Jöran Andersson (Lütter), f. c. 1582.[4] Bodde möjligen i Stockholm före sin flyttning till Uleåborg,[7] där han var bosatt åtminstone från 1613. Nämns i en längd över Elfsborgs lösen 1613-1618 sist bland fyra uppräknade borgmästare där.[8] Nämns främst i Uleåborgs »rotationslängd» 1627.[4] Arrenderade 1622 tillsammans med Henrik Olsson och rådman Hans Jönsson lilla tullen i Uleåborg, men önskade inte längre fortsätta arrendet 1629.[9] Var stadens representant vid riksdagen i Stockholm s.å. Fick i april s.å. av rådet och borgerskapet »sådant bewijs ... som een Erligh och trogen rätrådigh man egnar och bör hafwa helst han hafwer sigh rätrådeligen förhollit och skiepat i Staden all richtigh Lagh och Rät såsom och uthi deres handel och wandell uthi hwar motto befrämiat och befordreligen warit.» Ägde ett fartyg som 1630 togs för trupptransporter till Stralsund och som borgerskapet i Uleåborg ålades ersätta. Levde ännu i augusti 1633, då han bötfälldes för att ha skaffat en alltför »wthpickerad» tröja, men kallas redan s.å. avliden.[10] Begr. i Stockholms storkyrka. Borgarna i Uleåborg erlade 1634 till hans arvingar 16 daler för det svarta kläde, vilket hängde över predikstolen som en himmel.[11] Borgarna i Åbo klagade 4.4.1635 vid Uleåborgs rådstugurätt över att Jöran Anderssons arvingar hade drivit olaga handel i Riga och Danzig, men som försvar framhölls, att orten behövt god hampa för sitt laxfiske landet till undsättning (under krigstiden) och att man sålt tjära i stället. Arrenderade ett kvarnställe i Pyhäjoki och köpte en äng i Kempele, om vilken 1661 uppges, att den sedan Jöran Anderssons död i 25 år hade varit sonen Anders Jöransson ur händer.[12]