Calonius
23.08.19, 14:27
Jokin aikaa sitten lähdin käymään uudestaan läpi Turun raastuvan oikeuden pöytäkirjoja. Siellä sitten tuli vastaan tämä yksi juttu. Puoliksi vahingossa tuli sitten kirjotettua tämä kokonaisuudessaan ylös. Voi olla, että joku istunto on jäänyt välistä, mutta intensiivinen loppu tässä on ainakin kokonaisuudessaan oikeuden päätöksen kerä. Tämän jälkeen juttua ei otettu ainakaan pariin kuukauteen uudelleen käsittelyyn, joten oikeuden päätös on ilmeisesti pysynyt voimassa.
Nyt ei ole ollut aikaa tulkita tätä. Toki pääosin ymmärrän, mitä tässä tapahtuu, mutta sen aukikirjoittaminen selkeälle kielelle vaatisi taas monta tuntia. Tätä on osaksi käsitelty joissakin ketjuissa. Voi olla, että joku tutkija on jo kirjoittanut tästä, mutta alkuperäinen teksti voi aina tuoda uusia yksityiskohtia ilmi.
- - - -
TRO 1636 7/3
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480279
Herr Henrich i Kyro con Sal: M. Grelses enckia
Herr Henrich kyrckioherde i Kyro förekom och nu opkärde till Sal. Mester Jochims fordom kyrckiioherdes här i Åbo effterlåtne enckia om Sal. M. Grelsses gårdh, som hon bor uthi, huilken gård han sade wara kiöpt medh sin moders penningar. Herr Claes hennes fullmächtig swarade henne intet hafwa att bestella medh den gården, uthan hon besitter honom effter sal. M. Jochims tillsäijelse, medh sin lilla styfson, så länge hon är i sitt enckieståndh, begiärade derehoos att hon måtte medh denne Rettegång förskonas.
Herr Henrich sätter en fullmäctig som sachen utföra schall, när Hartwig Henrichsson kommer in i staden.
TRO 1636 27/6
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480206
Herr Hendrich i Kyro
Herr Henrich kyrckioherde i Kyro sambt medh sin mågh Caspar Eckman beswärade sigh nu högeligen öfwer Hartwich Henrichsson, som öfwer arrest hafwer nu dragit här ifrån Retten och nu således, som effter tillförenne förhåler tiden och stieker sigh under Retten i här och nu herr Henrich måste liggia sigh till harm och bekostnadh till wällplägning uppå den långe wägen, som han nu hijt ankommeligen(?) för Hartwichs skull kommen är för den arffsträtan(?) st… den emillan stått, och arfwedelen, som Hartwich skall ifrån honom hafwa: Härföre nu be:te herr Henrich och Casper Eckman protesterade på all hinder, skada och bekostning, som der härutinnan an wendt hafue, och är änwenda kunna.
Vasemmalla sivulla onkin samasta asiasta TRO 1636 25/6.
TRO 1636 6/7
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480207
Herr Henrich i Kyro
Nu begiärte herr Henrich i Kyro en andlig Sentens och dom i sachen emillan sigh och Hartwich Henrichsson, medan han honom som offtast igenom Gubernatorens och Ståthollarens citationer sigh till swars här för Retten wachtadt hafwer, doch likwäll icke comparerat. Upskiötz denne sach denne gången för Carl Ram (Rams?) skull, som nu afrettadt blef.
TRO 1636 31/8
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480210
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich Pastor i Kyro inlade och nu i Retten schrifftelig emot Hartwich Henrichsson, anlangande sitt mödernas arff, som han förmenar sigh hafwa af honom fordra, i hwilke han uprächnar många åtscillige Påstar och styckor, som aldrich på byte skulle hafua warit, utan Hartwich och hans moder till gode kompne; huilken wardt upläsen och finnas ad acta. Hartwich Henrichsson efter Wellb:ne Praesidentens, och Borgm:s och Rådz citatedner comparerade intet.
Herr Henrich inlade och Copier af samma citationer i Retten.
TRO 1636 3/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480215
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich Pastor i Kyro kom och för Retta emot Hartwich Henrichssons fulmechtig Anders Simonsson, om deet arfklander han emot Hartwich hafwer.
Anders Simonsson tillfrågade herr Henrich, hwadh han klandrar uppå? Swar: Först på mit fäderne sädan möderne, såsom nogsambt af mine inlague förståt kann.
Då inlade Anders Simonsson herr Henrich tillswar en Copia af hans och hans egne bröders bekennelst, lydandes huruledes och hwadh der efter sin Sal: fader hafwe bekommit medh een sonlig llekseijelsse deerhoos för sådane hans store wellgeening(?). Den herr Henrich sade sigh eij approbera kuna före, än han sin egen manum igen får see.
Anders inlade och ett skifftesbreef om mödernet de dato 26 Aprilis 1606 af dee gode männ, som dem emillan skrifft hafwa, underscherfwen, och medh deras signeten sigillerat, förmälandes huruledes emillan M. Grels och barnen skifft war, och huru dee öfwerens, deer om warit hafwa wid wite 40 dlr, deer någon åklandra skulle. Dn. Henricus begiärade see sielfwe originalet.
TRO 1636 5/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480216
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich i Kyro kom och för Retta, och sade sigh icke wela gilla och bestå de Copier, som hans wederpart Anders Simonss Hartwichs fullmächtig hafwer här inlgdt, för än han får see sielfwe originalen på dem.
Anders Simonsson frågade herr Henrich till, om han aldeles will icke dee gode männ troo, som sin nampn hafwa i Copien underschrefwit. Han swarade sigh icke så synnerligen kunna dem troo; ty huarken han nampnen eller persohnerne kände. Ty war någon af Retten, som sade sigh känna dem.
Anders Simonsson begiärade en sentens i sachen, han peste icke mehr uppå; säijandes sigh hafwa 10 dlr. Retten sade sigh icke någon dom kunna fälla färe, än dee sielfwe originalen bekomma. Hwarföre begiarade Anders dilation att förschaffa dem hijt. Anders Simonsson gafs dilation ifrån dato till den 17 Huius(?), att han utan någon widare procrastination sielfwe originalen hijt förschaffa schall.
Hartwich Henrichss påminnes om arrestz wijkande.
Anders Simonsson befaltes och att schrifwa Hartwich till om dee 200 dlr silfwermynt, han hafwer förbrutit, i deet han arresten, som på honom slagen war, week(?), huilke allreda hoos Simon Blom arresterade ärh. Såsom och hwarföre han effter Wellb:ne Herres ? Praesidentens citation medh sachenes documentis eij comparerade.
TRO 1636 17/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480233
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich i Kyro kom och då för Retten, och begiärade nu, att hans underpartz Hartwichs fullmechtig Anders Simonsson schulle inleggia sielfwe originalen, emedan den förelagda tiden nu war förfluten, som han dem här i Retten ingifwa schulle.
Anders Simonsson begiärade dilation till näste Rådstugudag, föregifwandes drengen som han till Hartwich sendt hafwer, icke wara igenkommen, såsom och derföre att han alla originalen och documenta icke än hade upfunnit.
Herr Henrich begiärade att han tillkommande Måndag een endtlig sentens i sachen bekomma kunde, emedan han så länge här effter wentadt hafwer.
TRO 1636 19/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480234
Hartwich Henrichsson con Herr Henrich i Kyro
Anders Simonsson, Hartwich Henrichssons fullmechtig inlade och nu en sin principals schrifft, i huilken Hartwich brede(?) wid deet, att alla dee documenta och skiäl honom den sachen emot herr Henrich säger sigh hafwa, hijt in i Retten inlade, som war Copier af her Henrichs fädernes afwittrings bref, huilka Sal: Mester Grels schrfwe sigh A.o 1598 d 26 Junii af Stadz Protocoll sigh till rettelse uttagit hafwa, emedan Originalen igenom wådeld schulle wara förkombne. Af huilke man sågh och förnam huruledes såsom först A.o 1589 d 9 Maii i deet feste emillan brorsens(?) sal: Moder hustru Margreta och barnen, anlangande deras fäderne, schrifft och afwittret war, efter huilket byte barnen sådan sine tilldelte arfs sache(?) denn 29 Octobr. 1605 hafwa bekommit, hwar med der allestempligen(?) hafwa tillfridz, utan någors å fädernet widare åtalan och eftertal, warit, och medh sin Sal: moder wäll förlijkte, efter som envidimerat copia under consistorij secret af samptlige brödernes M. Gregorio deer på då strax utgifua försächrings och bekennelses schrifft de dato d 29 Octob. 1605 det utwijsar; uthi huilken schrifft säger iagh, han schref att Herr Henrich handlar emot det 1, 2, 4, 7, 8 och 9 Praecepta Decalogi, effter han aldeles emot sitt samwet, så wrångwistligen klandrar, och will irritera, deet som så lången tijdh opwaldt ståndit hafwer; och elliest före aff Borgmest: och andre trowerdige männ lagligen skedt war. Han sade sigh och förr hafwa hållet herr Henrich för en enfaldig herre och finne, men nu förnimmer han honom wara en fullkomlig andelig Iwte(?), bediandes att Retten wille androm till exempel wäll ihogkomma honom något, för deet han igenom sine lättferdige pusar och anslagh Hans N:de Praesidenten och elliest Retten molesterar. Påminnandes deerhoos, att herr Henrich alla sine anwende på denne sach expenser hinder och schada, honom igen refundera och betala schulle, sampt medh mehre annat, som sielfwe schrifften utwijsar, huilken finns ibland acterne.
Her Henrich sade sigh den vidimerade Copian under Consistorij Secret ingalunda kunna troo, utan han will hos Capitulares sigh deer en förfråga, om det deer om någon wetschap hafua.
Johan Hansson och Lars Brok stadzschrifwaren sendes upp till Consistorium att förfråga af Capitular: om deer wore någon(?) ibland dem, som hade wetschap, huru Consistorij signete war deer under kommit? Då swarades dem, ingen af oss, som nu här äro, wore här på den tiden, hwarföre wette wij intet, huru sigillum är dijt kommit. Doch lofwade der att skola låta sökia i dess åhrs acter, om der kunna någon underrettelse deer om bekomma.
Herr Henrich blef af Retten tillfrågadt, om han wille improbera S: M. Grelses egne hands schriffter? Swar, Ja huadh skäligit kan wara, gillar man wäll, annars intet: Ty han han war och en menniskia, och kunde och fela, alldenstund, att iagh icke hafwer bekommit alt det deer står antecknadt, undantagandes Böckerne, dom hafwe iag wäll bekommit.
Anders Simonsson tillsporde(?) och Herr Henrich, huru många åhr Sal: M. Grels lefde i hop medh den andra sin hustru Hartwichs Mor? Swarade, i 20 åhr widh past medh henne, och 20 åhr medh min Moder efter min Sal: faders dödh. Frågades, hwarföre han då icke klandrade? Han sade, ford..(?) Sal: Mester Grels lofwade altidh i sin wällmacht, att om han schulle döö barnlös, schulle han giöra sine förrige hustrus barn, migh nemblig och mina bröder, till sina arfwingar, och elliest med wackra styrket testamentera.
TRO 1636 24/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480235
Her Henrich i Kyro con Hartwich Henrichss
Då kom och Herr Henrich i Kyro för Retta och en schrifft inlade, i huilken han först protesterar emot den Copien af hans och söskonens utgifne schrift de dato 29 Octob. 1605 under Consistorii secret, henne(?) aldeles ogillandes, först derför, att om henne i Capituli actis intet wetschap och beschedt är eller finnas, sådan att hon icke witterligen medh Consistorij Insigel consignerat ähr, emedan hon af ingen af Capitularibus eller Notaris underschrefwen ähr, alldenstund Capitulares neka deet wara herr Swäns(?) handz styl, som på den tiden war Oeconomus, som i henne schrefwen är, menandes fördenschull att Sal: M. Jochim, så då war Pastor här i staden, och Signetet i förwaring hade, schulle Hartwich till willia androm af Capitularib. Witterligit, henne consignerat hafwa. Nekandes deerhoos sigh och sine söskon A.o 1605 något Cuittens på deras fäderne lefwererat hafwa; men allenast A.o 1615 efter M. Grelses dödh i begrafningen hafwa gifwit M. Jochim efter hans begiäran en schrift, på Modernet i huilken han menar åhretalet wara förendrat till 1605, och derföre beslutar han Hartwich icke fördrifte sigh till framdraga henne; men deet han schrifwe henne wara af wådeldh förkommen, sade han wara en updrihladt lögn. Sådan föregifwer han och i denne schrift, att arfskifftnings brefwet om Mödernet schall och wara förbrutit, efter deet är icke af alla söskonen underschrefwet, och Pajula heman är icke kommit barnen till gode, utan fremmandem bortsåldt, begiärandes på denne sach, så wäll som oqwädens(?) orden (onden?), som denn förwunne och med skam lagligen afsette Hartwich honom antestadt och beskyllt hafwer, en endtlig Sentens på deet han må icke hafua orsach sigh här utinnan rättlös klaga, som schrifften sielf utwijser, huilken fins ad acta.
Tillspordes herr Henrich, om han aldeles will improbera Consistorii Insigel? Ja swarade han in till det dee så originalet hwar efter dee A.o 1627 den Copian vidimerade: Ty ingen kan bewijsa någon wådeldh sådan hafwa warit.
Olof Börgellsson och Nils Ollsson förschickades af Retten till Pastorem M. Eschill, att förfråga om Capituleres antingen approbera eller improbera sigillum Consistorii? Deer till han hade swarat, dem ingen deeler kunna giöra; Ty deet är en blindh sach. Herr Henrich sade sigh och icke approbera arfskifftnings brefwet, om Mödernet; ty deet är icke af alla söskonen underschrifwit. Då frågades hwarföre han schref så under deet? Swarade Casper Eckman, han war hans stiufson och Capellan, han schulle wäll giöra, som han wille, och han satte honom en gång af medh sin lägenheet i otte dagar, när han icke wille schrifwa under.
Herr Henrich i Kyro
Hartwich Henrichsson
Uthi den sach emillan Herr Henrich kyrkioherde i Kyro på den ena sidan kärande, och Hartwich Henrichsson, sampt hans medarfwingars fullmechtig Anders Simonsson på denn andra swar:de angående deet arff, som be:te her Henrich förmenar sigh af be:te Hartwich och hans medarfwingar på sitt fäderne och möderne hafwa till att fordra, ähr detta Borgmest:s och Rådz dom, afsagd på Åboo Rådhus, d 24 Septemb. A.o 1636.
Ehuru wäll herr Henrich utan skiäl i sin inlagde inlagde punchter införer och uprächnar månge herlige sacher och håfwer efter sin Sal: fader M. Jacobus hafwa warit, huilke aldrigh på skiffte eller byte warit hafwa, eij heller barnomen, sig nemblig och sine söskon till gode kompre äro, dem han och ännu å sielf fins, såsom sine Sal: framledne söskons wägnar af Hartwich fordrar. Och emedan sielfwe Originalen på alle des schrifter och sacher skola wara igenom wådeld förkombne, doch likwäll befinnes af att arfskifftes brefs Copia huilket Sal: Mester Grels schrifwer af stadzens Protocoll efter brånan A.o 1598 den 26 Junii sigh till rättelse uttagit hafwa, som någre på den tiden warande Borgmestare och Rådz, sambt andra brofaste gode männ öfwer warit hafwa, först att fullkomligit byte och arfskiffte i Lösörer den 28 Maii A.o 1589, sådan att byte om deet fasta emillan brorsons(?) Sal: Moder hustru Margreta och barnen, anlangande deras fäderne hållit wara, effter huilket byte der sådan sine tilldelte arfssacher d 29 Octob. 1605 hafwa bekommit, hwar med dee allesambtligen utan något på fädernet widare efftertal och åklandrar medh sin sal: Styffader M. Gregorio och sin Sal: Moder wäll förlikte och tillfridz warit hafwa, effter som en vidimerat Copia under Consistorii secret och insigel af sambtlige brödernes M. Gregorio deer på då strax utgifua bekennelses och försäkrings schrifft de dato d 29 Octob. 1605 deet uthwijsar.
Om mödernet befinnes och af arfskifftnings brefwet de dato den 26 April A.o 1606, huilket af då sittiande Borgmestares, och andre trowerdige mäns, som dem emillan och jämka och byta kallade warit hafwa, såsom och af sielwe arfwingarna herr Henrich och hans bröder Johanne och Jacobo underschrefwen och confirmerat är, fullkomligen och med sådane willkor och förord skifft och afwittnadh(?) wara, att deer någon understodo sigh i effterkommande tider deet skiffte qwällia, schulle den utan någon inwand gensäijelse 40 dlr konungenom, stadenom, domkyrkian och der fattige förbrutit hafwa. Och ehuru wäll effter be:te her Henrich denne wäll confirmerade schrift medh tolika exceptioner och skäl någorledes will improbera, att han af sin Sal: Syster Agnita Jacobsdotter tillika medh sigh och sine Sal: Bröder icke är underschrefwen, sådan och att der på den tidh af häpenhet och lagh mistförstånd, såsom och mästedeels för den orsak hafwa henne underschrifwit, att Sal: Mester Grels altifh utlofwade sigh, så frampt han barnlös af denne weeldenne(?) affölle, skola sine förre hustrus barn medh wacker stycker testamentera, och elliest till sina arfwingar constituera. Än befinner Retten herr Henrich efter sin Styfffaders Sal: Mester Grelses död 60 dlr penningar i testamente bekommit hafwa, effter som hans egit Quittens de dato d 19 Junij 1615 deet widare utwijsar, och icke heller på den tiden till deet ringaste om något arff klandrat, eller sigh deer utinnan förbehållit hafwer. Och emedan förbe:te arff wid pass 20 åhrs tidh, huilke Sal: Mester Grels medh her Henrichs S: moder först i Echtenschap lefde, och sådan emedan Sal: M. Grels med den andra sin hustru Hartwichs moder ochså wid 20 åhr lefde, aldeles opwaldt och oklandrat ståndit hafwe; allenast befinnes herr Henrich A.o 1632 d 21 Junii fordom denne stadz kyrkioherde M. Jochim om samma arff tilltalt hafwa, och då skäligen wara tystadt, och sin kärmåhle underlagdt hafwer. Derföre kennes af Retten förbe:te laglige arffskifften och förlijkninger aldeles stadige, faste och oryggelige effter deet 10 och 12 Cap. i Erfda balcken: Och herr Henrich ware effter sin egen förschrifning förfallen till att uthleggia dee 40 dlr:s silfwermyntz wijte. Men huadh deet anlanger, som Hartwich Henrichsson i sine inlagde schriffter ofta be:te herr Henrich till sin persohn och finbeste(?) injuriorat hafwer, stånde her Henrich här medh frijtt, när honom så behegar, deel lagligen med Hartwich i serdeles(?) action att uthföra i Actum ut supra.
Den 26 Septemb.
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480300
Nyt ei ole ollut aikaa tulkita tätä. Toki pääosin ymmärrän, mitä tässä tapahtuu, mutta sen aukikirjoittaminen selkeälle kielelle vaatisi taas monta tuntia. Tätä on osaksi käsitelty joissakin ketjuissa. Voi olla, että joku tutkija on jo kirjoittanut tästä, mutta alkuperäinen teksti voi aina tuoda uusia yksityiskohtia ilmi.
- - - -
TRO 1636 7/3
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480279
Herr Henrich i Kyro con Sal: M. Grelses enckia
Herr Henrich kyrckioherde i Kyro förekom och nu opkärde till Sal. Mester Jochims fordom kyrckiioherdes här i Åbo effterlåtne enckia om Sal. M. Grelsses gårdh, som hon bor uthi, huilken gård han sade wara kiöpt medh sin moders penningar. Herr Claes hennes fullmächtig swarade henne intet hafwa att bestella medh den gården, uthan hon besitter honom effter sal. M. Jochims tillsäijelse, medh sin lilla styfson, så länge hon är i sitt enckieståndh, begiärade derehoos att hon måtte medh denne Rettegång förskonas.
Herr Henrich sätter en fullmäctig som sachen utföra schall, när Hartwig Henrichsson kommer in i staden.
TRO 1636 27/6
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480206
Herr Hendrich i Kyro
Herr Henrich kyrckioherde i Kyro sambt medh sin mågh Caspar Eckman beswärade sigh nu högeligen öfwer Hartwich Henrichsson, som öfwer arrest hafwer nu dragit här ifrån Retten och nu således, som effter tillförenne förhåler tiden och stieker sigh under Retten i här och nu herr Henrich måste liggia sigh till harm och bekostnadh till wällplägning uppå den långe wägen, som han nu hijt ankommeligen(?) för Hartwichs skull kommen är för den arffsträtan(?) st… den emillan stått, och arfwedelen, som Hartwich skall ifrån honom hafwa: Härföre nu be:te herr Henrich och Casper Eckman protesterade på all hinder, skada och bekostning, som der härutinnan an wendt hafue, och är änwenda kunna.
Vasemmalla sivulla onkin samasta asiasta TRO 1636 25/6.
TRO 1636 6/7
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480207
Herr Henrich i Kyro
Nu begiärte herr Henrich i Kyro en andlig Sentens och dom i sachen emillan sigh och Hartwich Henrichsson, medan han honom som offtast igenom Gubernatorens och Ståthollarens citationer sigh till swars här för Retten wachtadt hafwer, doch likwäll icke comparerat. Upskiötz denne sach denne gången för Carl Ram (Rams?) skull, som nu afrettadt blef.
TRO 1636 31/8
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480210
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich Pastor i Kyro inlade och nu i Retten schrifftelig emot Hartwich Henrichsson, anlangande sitt mödernas arff, som han förmenar sigh hafwa af honom fordra, i hwilke han uprächnar många åtscillige Påstar och styckor, som aldrich på byte skulle hafua warit, utan Hartwich och hans moder till gode kompne; huilken wardt upläsen och finnas ad acta. Hartwich Henrichsson efter Wellb:ne Praesidentens, och Borgm:s och Rådz citatedner comparerade intet.
Herr Henrich inlade och Copier af samma citationer i Retten.
TRO 1636 3/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480215
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich Pastor i Kyro kom och för Retta emot Hartwich Henrichssons fulmechtig Anders Simonsson, om deet arfklander han emot Hartwich hafwer.
Anders Simonsson tillfrågade herr Henrich, hwadh han klandrar uppå? Swar: Först på mit fäderne sädan möderne, såsom nogsambt af mine inlague förståt kann.
Då inlade Anders Simonsson herr Henrich tillswar en Copia af hans och hans egne bröders bekennelst, lydandes huruledes och hwadh der efter sin Sal: fader hafwe bekommit medh een sonlig llekseijelsse deerhoos för sådane hans store wellgeening(?). Den herr Henrich sade sigh eij approbera kuna före, än han sin egen manum igen får see.
Anders inlade och ett skifftesbreef om mödernet de dato 26 Aprilis 1606 af dee gode männ, som dem emillan skrifft hafwa, underscherfwen, och medh deras signeten sigillerat, förmälandes huruledes emillan M. Grels och barnen skifft war, och huru dee öfwerens, deer om warit hafwa wid wite 40 dlr, deer någon åklandra skulle. Dn. Henricus begiärade see sielfwe originalet.
TRO 1636 5/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480216
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich i Kyro kom och för Retta, och sade sigh icke wela gilla och bestå de Copier, som hans wederpart Anders Simonss Hartwichs fullmächtig hafwer här inlgdt, för än han får see sielfwe originalen på dem.
Anders Simonsson frågade herr Henrich till, om han aldeles will icke dee gode männ troo, som sin nampn hafwa i Copien underschrefwit. Han swarade sigh icke så synnerligen kunna dem troo; ty huarken han nampnen eller persohnerne kände. Ty war någon af Retten, som sade sigh känna dem.
Anders Simonsson begiärade en sentens i sachen, han peste icke mehr uppå; säijandes sigh hafwa 10 dlr. Retten sade sigh icke någon dom kunna fälla färe, än dee sielfwe originalen bekomma. Hwarföre begiarade Anders dilation att förschaffa dem hijt. Anders Simonsson gafs dilation ifrån dato till den 17 Huius(?), att han utan någon widare procrastination sielfwe originalen hijt förschaffa schall.
Hartwich Henrichss påminnes om arrestz wijkande.
Anders Simonsson befaltes och att schrifwa Hartwich till om dee 200 dlr silfwermynt, han hafwer förbrutit, i deet han arresten, som på honom slagen war, week(?), huilke allreda hoos Simon Blom arresterade ärh. Såsom och hwarföre han effter Wellb:ne Herres ? Praesidentens citation medh sachenes documentis eij comparerade.
TRO 1636 17/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480233
Herr Henrich i Kyro con Hartwich Henrichsson
Herr Henrich i Kyro kom och då för Retten, och begiärade nu, att hans underpartz Hartwichs fullmechtig Anders Simonsson schulle inleggia sielfwe originalen, emedan den förelagda tiden nu war förfluten, som han dem här i Retten ingifwa schulle.
Anders Simonsson begiärade dilation till näste Rådstugudag, föregifwandes drengen som han till Hartwich sendt hafwer, icke wara igenkommen, såsom och derföre att han alla originalen och documenta icke än hade upfunnit.
Herr Henrich begiärade att han tillkommande Måndag een endtlig sentens i sachen bekomma kunde, emedan han så länge här effter wentadt hafwer.
TRO 1636 19/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480234
Hartwich Henrichsson con Herr Henrich i Kyro
Anders Simonsson, Hartwich Henrichssons fullmechtig inlade och nu en sin principals schrifft, i huilken Hartwich brede(?) wid deet, att alla dee documenta och skiäl honom den sachen emot herr Henrich säger sigh hafwa, hijt in i Retten inlade, som war Copier af her Henrichs fädernes afwittrings bref, huilka Sal: Mester Grels schrfwe sigh A.o 1598 d 26 Junii af Stadz Protocoll sigh till rettelse uttagit hafwa, emedan Originalen igenom wådeld schulle wara förkombne. Af huilke man sågh och förnam huruledes såsom först A.o 1589 d 9 Maii i deet feste emillan brorsens(?) sal: Moder hustru Margreta och barnen, anlangande deras fäderne, schrifft och afwittret war, efter huilket byte barnen sådan sine tilldelte arfs sache(?) denn 29 Octobr. 1605 hafwa bekommit, hwar med der allestempligen(?) hafwa tillfridz, utan någors å fädernet widare åtalan och eftertal, warit, och medh sin Sal: moder wäll förlijkte, efter som envidimerat copia under consistorij secret af samptlige brödernes M. Gregorio deer på då strax utgifua försächrings och bekennelses schrifft de dato d 29 Octob. 1605 det utwijsar; uthi huilken schrifft säger iagh, han schref att Herr Henrich handlar emot det 1, 2, 4, 7, 8 och 9 Praecepta Decalogi, effter han aldeles emot sitt samwet, så wrångwistligen klandrar, och will irritera, deet som så lången tijdh opwaldt ståndit hafwer; och elliest före aff Borgmest: och andre trowerdige männ lagligen skedt war. Han sade sigh och förr hafwa hållet herr Henrich för en enfaldig herre och finne, men nu förnimmer han honom wara en fullkomlig andelig Iwte(?), bediandes att Retten wille androm till exempel wäll ihogkomma honom något, för deet han igenom sine lättferdige pusar och anslagh Hans N:de Praesidenten och elliest Retten molesterar. Påminnandes deerhoos, att herr Henrich alla sine anwende på denne sach expenser hinder och schada, honom igen refundera och betala schulle, sampt medh mehre annat, som sielfwe schrifften utwijsar, huilken finns ibland acterne.
Her Henrich sade sigh den vidimerade Copian under Consistorij Secret ingalunda kunna troo, utan han will hos Capitulares sigh deer en förfråga, om det deer om någon wetschap hafua.
Johan Hansson och Lars Brok stadzschrifwaren sendes upp till Consistorium att förfråga af Capitular: om deer wore någon(?) ibland dem, som hade wetschap, huru Consistorij signete war deer under kommit? Då swarades dem, ingen af oss, som nu här äro, wore här på den tiden, hwarföre wette wij intet, huru sigillum är dijt kommit. Doch lofwade der att skola låta sökia i dess åhrs acter, om der kunna någon underrettelse deer om bekomma.
Herr Henrich blef af Retten tillfrågadt, om han wille improbera S: M. Grelses egne hands schriffter? Swar, Ja huadh skäligit kan wara, gillar man wäll, annars intet: Ty han han war och en menniskia, och kunde och fela, alldenstund, att iagh icke hafwer bekommit alt det deer står antecknadt, undantagandes Böckerne, dom hafwe iag wäll bekommit.
Anders Simonsson tillsporde(?) och Herr Henrich, huru många åhr Sal: M. Grels lefde i hop medh den andra sin hustru Hartwichs Mor? Swarade, i 20 åhr widh past medh henne, och 20 åhr medh min Moder efter min Sal: faders dödh. Frågades, hwarföre han då icke klandrade? Han sade, ford..(?) Sal: Mester Grels lofwade altidh i sin wällmacht, att om han schulle döö barnlös, schulle han giöra sine förrige hustrus barn, migh nemblig och mina bröder, till sina arfwingar, och elliest med wackra styrket testamentera.
TRO 1636 24/9
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480235
Her Henrich i Kyro con Hartwich Henrichss
Då kom och Herr Henrich i Kyro för Retta och en schrifft inlade, i huilken han först protesterar emot den Copien af hans och söskonens utgifne schrift de dato 29 Octob. 1605 under Consistorii secret, henne(?) aldeles ogillandes, först derför, att om henne i Capituli actis intet wetschap och beschedt är eller finnas, sådan att hon icke witterligen medh Consistorij Insigel consignerat ähr, emedan hon af ingen af Capitularibus eller Notaris underschrefwen ähr, alldenstund Capitulares neka deet wara herr Swäns(?) handz styl, som på den tiden war Oeconomus, som i henne schrefwen är, menandes fördenschull att Sal: M. Jochim, så då war Pastor här i staden, och Signetet i förwaring hade, schulle Hartwich till willia androm af Capitularib. Witterligit, henne consignerat hafwa. Nekandes deerhoos sigh och sine söskon A.o 1605 något Cuittens på deras fäderne lefwererat hafwa; men allenast A.o 1615 efter M. Grelses dödh i begrafningen hafwa gifwit M. Jochim efter hans begiäran en schrift, på Modernet i huilken han menar åhretalet wara förendrat till 1605, och derföre beslutar han Hartwich icke fördrifte sigh till framdraga henne; men deet han schrifwe henne wara af wådeldh förkommen, sade han wara en updrihladt lögn. Sådan föregifwer han och i denne schrift, att arfskifftnings brefwet om Mödernet schall och wara förbrutit, efter deet är icke af alla söskonen underschrefwet, och Pajula heman är icke kommit barnen till gode, utan fremmandem bortsåldt, begiärandes på denne sach, så wäll som oqwädens(?) orden (onden?), som denn förwunne och med skam lagligen afsette Hartwich honom antestadt och beskyllt hafwer, en endtlig Sentens på deet han må icke hafua orsach sigh här utinnan rättlös klaga, som schrifften sielf utwijser, huilken fins ad acta.
Tillspordes herr Henrich, om han aldeles will improbera Consistorii Insigel? Ja swarade han in till det dee så originalet hwar efter dee A.o 1627 den Copian vidimerade: Ty ingen kan bewijsa någon wådeldh sådan hafwa warit.
Olof Börgellsson och Nils Ollsson förschickades af Retten till Pastorem M. Eschill, att förfråga om Capituleres antingen approbera eller improbera sigillum Consistorii? Deer till han hade swarat, dem ingen deeler kunna giöra; Ty deet är en blindh sach. Herr Henrich sade sigh och icke approbera arfskifftnings brefwet, om Mödernet; ty deet är icke af alla söskonen underschrifwit. Då frågades hwarföre han schref så under deet? Swarade Casper Eckman, han war hans stiufson och Capellan, han schulle wäll giöra, som han wille, och han satte honom en gång af medh sin lägenheet i otte dagar, när han icke wille schrifwa under.
Herr Henrich i Kyro
Hartwich Henrichsson
Uthi den sach emillan Herr Henrich kyrkioherde i Kyro på den ena sidan kärande, och Hartwich Henrichsson, sampt hans medarfwingars fullmechtig Anders Simonsson på denn andra swar:de angående deet arff, som be:te her Henrich förmenar sigh af be:te Hartwich och hans medarfwingar på sitt fäderne och möderne hafwa till att fordra, ähr detta Borgmest:s och Rådz dom, afsagd på Åboo Rådhus, d 24 Septemb. A.o 1636.
Ehuru wäll herr Henrich utan skiäl i sin inlagde inlagde punchter införer och uprächnar månge herlige sacher och håfwer efter sin Sal: fader M. Jacobus hafwa warit, huilke aldrigh på skiffte eller byte warit hafwa, eij heller barnomen, sig nemblig och sine söskon till gode kompre äro, dem han och ännu å sielf fins, såsom sine Sal: framledne söskons wägnar af Hartwich fordrar. Och emedan sielfwe Originalen på alle des schrifter och sacher skola wara igenom wådeld förkombne, doch likwäll befinnes af att arfskifftes brefs Copia huilket Sal: Mester Grels schrifwer af stadzens Protocoll efter brånan A.o 1598 den 26 Junii sigh till rättelse uttagit hafwa, som någre på den tiden warande Borgmestare och Rådz, sambt andra brofaste gode männ öfwer warit hafwa, först att fullkomligit byte och arfskiffte i Lösörer den 28 Maii A.o 1589, sådan att byte om deet fasta emillan brorsons(?) Sal: Moder hustru Margreta och barnen, anlangande deras fäderne hållit wara, effter huilket byte der sådan sine tilldelte arfssacher d 29 Octob. 1605 hafwa bekommit, hwar med dee allesambtligen utan något på fädernet widare efftertal och åklandrar medh sin sal: Styffader M. Gregorio och sin Sal: Moder wäll förlikte och tillfridz warit hafwa, effter som en vidimerat Copia under Consistorii secret och insigel af sambtlige brödernes M. Gregorio deer på då strax utgifua bekennelses och försäkrings schrifft de dato d 29 Octob. 1605 deet uthwijsar.
Om mödernet befinnes och af arfskifftnings brefwet de dato den 26 April A.o 1606, huilket af då sittiande Borgmestares, och andre trowerdige mäns, som dem emillan och jämka och byta kallade warit hafwa, såsom och af sielwe arfwingarna herr Henrich och hans bröder Johanne och Jacobo underschrefwen och confirmerat är, fullkomligen och med sådane willkor och förord skifft och afwittnadh(?) wara, att deer någon understodo sigh i effterkommande tider deet skiffte qwällia, schulle den utan någon inwand gensäijelse 40 dlr konungenom, stadenom, domkyrkian och der fattige förbrutit hafwa. Och ehuru wäll effter be:te her Henrich denne wäll confirmerade schrift medh tolika exceptioner och skäl någorledes will improbera, att han af sin Sal: Syster Agnita Jacobsdotter tillika medh sigh och sine Sal: Bröder icke är underschrefwen, sådan och att der på den tidh af häpenhet och lagh mistförstånd, såsom och mästedeels för den orsak hafwa henne underschrifwit, att Sal: Mester Grels altifh utlofwade sigh, så frampt han barnlös af denne weeldenne(?) affölle, skola sine förre hustrus barn medh wacker stycker testamentera, och elliest till sina arfwingar constituera. Än befinner Retten herr Henrich efter sin Styfffaders Sal: Mester Grelses död 60 dlr penningar i testamente bekommit hafwa, effter som hans egit Quittens de dato d 19 Junij 1615 deet widare utwijsar, och icke heller på den tiden till deet ringaste om något arff klandrat, eller sigh deer utinnan förbehållit hafwer. Och emedan förbe:te arff wid pass 20 åhrs tidh, huilke Sal: Mester Grels medh her Henrichs S: moder först i Echtenschap lefde, och sådan emedan Sal: M. Grels med den andra sin hustru Hartwichs moder ochså wid 20 åhr lefde, aldeles opwaldt och oklandrat ståndit hafwe; allenast befinnes herr Henrich A.o 1632 d 21 Junii fordom denne stadz kyrkioherde M. Jochim om samma arff tilltalt hafwa, och då skäligen wara tystadt, och sin kärmåhle underlagdt hafwer. Derföre kennes af Retten förbe:te laglige arffskifften och förlijkninger aldeles stadige, faste och oryggelige effter deet 10 och 12 Cap. i Erfda balcken: Och herr Henrich ware effter sin egen förschrifning förfallen till att uthleggia dee 40 dlr:s silfwermyntz wijte. Men huadh deet anlanger, som Hartwich Henrichsson i sine inlagde schriffter ofta be:te herr Henrich till sin persohn och finbeste(?) injuriorat hafwer, stånde her Henrich här medh frijtt, när honom så behegar, deel lagligen med Hartwich i serdeles(?) action att uthföra i Actum ut supra.
Den 26 Septemb.
http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11480300