Rita Neittamo
07.05.16, 17:34
Uppsatser XV har utkommit
Efter nästan tio år ger Helsingfors Släktforskare ut en ny bok i skriftserien Uppsatser. Uppsatser XV innehåller sju intressanta artiklar från olika tidsperioder och miljöer. Nedan erbjuds korta sammandrag av artiklarna.
Boken kan beställas på vår webbplats http://www.hsf.webbhuset.fi/publikationer. Priset är 20 euro för medlemmar och 25 euro för icke-medlemmar.
Kristian Stockmann: Släkten Bondstorph – Bonsdorff:s äldsta led
Släkten Bondstorph – Bonsdorff härstammar från Tyskland. Guldsmeden Christopher Bondstorph är stamfar för släkten Bonsdorff – von Bonsdorff i Finland. Han nämns i Åbo 1638 och flyttade till Uleåborg sannolikt 1640. I denna utredning har författaren koncentrerat sig på de äldsta generationerna, speciellt borgarna i Uleåborg och försökt gå igenom alla tillgängliga källor, bl.a. kyrkoböcker, domböcker och mantalslängder. Nästan alla notiser han funnit om dem har han tagit med. En uppfattning om det genomgångna materialets omfattning får man av att dombokshänvisningarna är över 600. Utredningen innehåller mycket nytt.
Kristian Stockmann i samarbete med Mikael Reuter: Släkten Reuter från Bolarskog i Esbo
I Bergholms Sukukirja, 1892 finns en gren av den här utredda Bolarskogsläkten Reuter presenterad. I Sukukirja nämns två släkter Reuter av vilka den yngre hör till den här utredda. Sukukirjas båda släktutredningar innehåller flera fel.
I Bolarskog i Esbo förekom en släkt Reuter. Rusthållaren Johan Andersson i Bolarskog som hörde till denna släkt flydde år 1713 med hustru och barn till Sverige. Johan återvände efter Stora ofreden till Finland. Han var död 1735 och efterlämnade då 7 barn av vilka fyra vistades i Esbo och 3 i Stockholm. Av de tre barn som vistades i Stockholm har med säkerhet kunnat identifieras döttrarna Elisabet och Johanna. Det tredje barnet är sannolikt Johan Reuter född 1699, som var bokhållare vid gruvorna i Herräng i Roslagen och stamfar för den till Kimo bruk i Oravais inflyttade släktgrenen. Släkten blev en mycket betydande kultursläkt i Finland.
Hela denna släkts båda släktgrenar ända till nutid är presenterad i denna utredning som omfattar 48 släkttabeller.
Rainer Knapas: Släkten Jaenisch – från Viborg till Moskva
Stamfadern för släkten Jaenisch i Viborg, Niklas Jaenisch (1686–1746), flyttade till staden från Nyen på 1710-talet. Hans talrika barn och deras efterkommande hörde till det ledande skiktet i stadens ekonomi och förvaltning under hela 1700-talet. Den hittills, enda mera omfattande utredningen i tabellform över släkten ingår i de genealogiska bilagorna i J.W. Ruuths Viborgs stads historia, andra delen, från år 1906. I uppsatsen framläggs vissa tillskott och preciseringar till de äldre utredningarna, särskilt beträffande den släktgren som med medicine doktorn Hans Henrik Jaenisch etablerade sig i Moskva 1773.
Christer Boije af Gennäs: Hans Henrik Boije af Gennäs – President, friherre (1716–1781)
Hans Henrik Boije var stamfader för den friherrliga ättegrenen Boije af Gennäs. Sin militära bana inledde Hans Henrik vid 16 års ålder och han deltog i alla riksdagar 1738–1772. Under sin livstid ägde Hans Henrik Boije flera gårdar i Finland och Sverige. I Tammerfors ägde han bl.a. Tammerfors gård, på vars marker staden Tammerfors grundades 1.10.1779, och Hatanpää gård. Otavalla spinneriskola grundade han 1756.
Till landshövding i Nyland- och Tavastehus län utnämndes Hans Henrik Boije 24.8.1761 och han flyttade till residensstaden Helsingfors. Hans Henrik Boije blev inskriven som frimurare nr 1 i Finland. Gustav III utnämnde Hans Henrik Boije 31.12.1772 till president i Statskontoret för att ta hand om rikets finanser.På sin tid var Hans Henrik Boije en politiskt omstridd person som genom ekonomiska reformer försökte främja utvecklingen av hela rikets och i synnerhet Finlands näringsliv.
Rainer Toiviainen: Ragnar Nordström – Redaren, patrioten
Ragnar Nordström var en stor fosterlandsvän. Han valde utbildning i jägarbataljonen i Tyskland. Under frihetskriget sårades Nordström allvarligt vid Lempäälä och därför blev officersbanan inte hans framtidstjänst.Ända sedan ungdomstiden hade Ragnar Nordström varit intresserad av havet och sjöfart. Han blev redare i sin födelse- och hemstad Lovisa och byggde där upp ett av landets största rederier.
En resa till Sverge vid upprorets utbrott. Skriven 1919 av Lars Krogius, sammandrag av Helena Boström.
Det var oroligt i Finland 1917–18. Som en följd av oroligheterna efter revolutionen i Ryssland bröt ett inbördeskrig ut i Finland. De vita ville kalla hem de s.k. jägarna som hade rest till Tyskland för militär utbildning.
Uppdraget att transportera hem jägarna från Libau gavs åt skeppsredaren, kommerserådet Lars Krogius d.y. Han var verkställande direktör för Finska Ångfartygsaktiebolaget och hade därför fartyg att erbjuda. Krogius beskriver den strapatsrika resan över Bottenviken han gjorde för att organisera hemtransporten. Jägarna kom 25.2 till Vasa och mottogs där av general Mannerheim för att förena sig med de vita.
Henry Clay Ericsson: Harriet Clayhills – Journalist, nordist, feminist
I denna artikel skildras Harriet Clayhills (1920–2014) liv. Hon föddes i Åbo, gick i skola i Karis och Åggelby. Under gymnasieåren fick hon sitt genombrott som författare. Efter studier vid Helsingfors universitet och jobb som journalist flyttade hon 1949 till Oslo. På 1970-talet verkade hon som redaktör i Stockholm, Hon blev snabbt en central figur inom den tidiga feministiska rörelsen.
Efter nästan tio år ger Helsingfors Släktforskare ut en ny bok i skriftserien Uppsatser. Uppsatser XV innehåller sju intressanta artiklar från olika tidsperioder och miljöer. Nedan erbjuds korta sammandrag av artiklarna.
Boken kan beställas på vår webbplats http://www.hsf.webbhuset.fi/publikationer. Priset är 20 euro för medlemmar och 25 euro för icke-medlemmar.
Kristian Stockmann: Släkten Bondstorph – Bonsdorff:s äldsta led
Släkten Bondstorph – Bonsdorff härstammar från Tyskland. Guldsmeden Christopher Bondstorph är stamfar för släkten Bonsdorff – von Bonsdorff i Finland. Han nämns i Åbo 1638 och flyttade till Uleåborg sannolikt 1640. I denna utredning har författaren koncentrerat sig på de äldsta generationerna, speciellt borgarna i Uleåborg och försökt gå igenom alla tillgängliga källor, bl.a. kyrkoböcker, domböcker och mantalslängder. Nästan alla notiser han funnit om dem har han tagit med. En uppfattning om det genomgångna materialets omfattning får man av att dombokshänvisningarna är över 600. Utredningen innehåller mycket nytt.
Kristian Stockmann i samarbete med Mikael Reuter: Släkten Reuter från Bolarskog i Esbo
I Bergholms Sukukirja, 1892 finns en gren av den här utredda Bolarskogsläkten Reuter presenterad. I Sukukirja nämns två släkter Reuter av vilka den yngre hör till den här utredda. Sukukirjas båda släktutredningar innehåller flera fel.
I Bolarskog i Esbo förekom en släkt Reuter. Rusthållaren Johan Andersson i Bolarskog som hörde till denna släkt flydde år 1713 med hustru och barn till Sverige. Johan återvände efter Stora ofreden till Finland. Han var död 1735 och efterlämnade då 7 barn av vilka fyra vistades i Esbo och 3 i Stockholm. Av de tre barn som vistades i Stockholm har med säkerhet kunnat identifieras döttrarna Elisabet och Johanna. Det tredje barnet är sannolikt Johan Reuter född 1699, som var bokhållare vid gruvorna i Herräng i Roslagen och stamfar för den till Kimo bruk i Oravais inflyttade släktgrenen. Släkten blev en mycket betydande kultursläkt i Finland.
Hela denna släkts båda släktgrenar ända till nutid är presenterad i denna utredning som omfattar 48 släkttabeller.
Rainer Knapas: Släkten Jaenisch – från Viborg till Moskva
Stamfadern för släkten Jaenisch i Viborg, Niklas Jaenisch (1686–1746), flyttade till staden från Nyen på 1710-talet. Hans talrika barn och deras efterkommande hörde till det ledande skiktet i stadens ekonomi och förvaltning under hela 1700-talet. Den hittills, enda mera omfattande utredningen i tabellform över släkten ingår i de genealogiska bilagorna i J.W. Ruuths Viborgs stads historia, andra delen, från år 1906. I uppsatsen framläggs vissa tillskott och preciseringar till de äldre utredningarna, särskilt beträffande den släktgren som med medicine doktorn Hans Henrik Jaenisch etablerade sig i Moskva 1773.
Christer Boije af Gennäs: Hans Henrik Boije af Gennäs – President, friherre (1716–1781)
Hans Henrik Boije var stamfader för den friherrliga ättegrenen Boije af Gennäs. Sin militära bana inledde Hans Henrik vid 16 års ålder och han deltog i alla riksdagar 1738–1772. Under sin livstid ägde Hans Henrik Boije flera gårdar i Finland och Sverige. I Tammerfors ägde han bl.a. Tammerfors gård, på vars marker staden Tammerfors grundades 1.10.1779, och Hatanpää gård. Otavalla spinneriskola grundade han 1756.
Till landshövding i Nyland- och Tavastehus län utnämndes Hans Henrik Boije 24.8.1761 och han flyttade till residensstaden Helsingfors. Hans Henrik Boije blev inskriven som frimurare nr 1 i Finland. Gustav III utnämnde Hans Henrik Boije 31.12.1772 till president i Statskontoret för att ta hand om rikets finanser.På sin tid var Hans Henrik Boije en politiskt omstridd person som genom ekonomiska reformer försökte främja utvecklingen av hela rikets och i synnerhet Finlands näringsliv.
Rainer Toiviainen: Ragnar Nordström – Redaren, patrioten
Ragnar Nordström var en stor fosterlandsvän. Han valde utbildning i jägarbataljonen i Tyskland. Under frihetskriget sårades Nordström allvarligt vid Lempäälä och därför blev officersbanan inte hans framtidstjänst.Ända sedan ungdomstiden hade Ragnar Nordström varit intresserad av havet och sjöfart. Han blev redare i sin födelse- och hemstad Lovisa och byggde där upp ett av landets största rederier.
En resa till Sverge vid upprorets utbrott. Skriven 1919 av Lars Krogius, sammandrag av Helena Boström.
Det var oroligt i Finland 1917–18. Som en följd av oroligheterna efter revolutionen i Ryssland bröt ett inbördeskrig ut i Finland. De vita ville kalla hem de s.k. jägarna som hade rest till Tyskland för militär utbildning.
Uppdraget att transportera hem jägarna från Libau gavs åt skeppsredaren, kommerserådet Lars Krogius d.y. Han var verkställande direktör för Finska Ångfartygsaktiebolaget och hade därför fartyg att erbjuda. Krogius beskriver den strapatsrika resan över Bottenviken han gjorde för att organisera hemtransporten. Jägarna kom 25.2 till Vasa och mottogs där av general Mannerheim för att förena sig med de vita.
Henry Clay Ericsson: Harriet Clayhills – Journalist, nordist, feminist
I denna artikel skildras Harriet Clayhills (1920–2014) liv. Hon föddes i Åbo, gick i skola i Karis och Åggelby. Under gymnasieåren fick hon sitt genombrott som författare. Efter studier vid Helsingfors universitet och jobb som journalist flyttade hon 1949 till Oslo. På 1970-talet verkade hon som redaktör i Stockholm, Hon blev snabbt en central figur inom den tidiga feministiska rörelsen.