Zebulonin sukutietoja metsästämässä

[NinaSuvanto]

Etsin epätoivoisesti tietoa Christopher Kristian (ent.Abrahan) Zebulonista. Hän on ehkä mahdollisesti syntynyt Puolassa tai Liettuassa, mutta on tullut Suomeen 1655 vuoden tienoilla. Hänet on aikuskastettu kristinuskoon juutalaisuudesta Turussa 1658 vuoden paikkeilla ja sen jälkeen hän on muuttanut Ouluun vuonna 1671. Hän oli armeijassa aliupseerina. Onko kenelläkään lisätietoja hänestä ennen tätä Suomeen saapumis ajasta tai vinkkejä mistä tietoja voisi löytyä.

[Annukka]

Hei,

Tutustupa Zachris Topeliuksen elämäkertaan, kirj.Nyberg, tai hänen Elämäkerrallisiin muistiinpanoihinsa. Topeliuksen mukaan kristtty juutalainen
Christoffer Zebulon tuli Suomeen Lyypekistä.

Annukka

[blue-eyed]

Kristoffer Zebulonsson och hans släkt
Domprost OLAV D. SCHALIN, Helsingfors
Kristoffer Zebulonsson säges ha varit en av de två första kända döpta judarna, som bosatte sig i Sverige-Finland.[1] Mest bekant bland hans talrika efterkommande är Zachris Topelius, som betraktade sin konstnärliga begåvning som ett arv från de judiska förfäderna. I ett kungligt brev av 27.10. 1690 säges, att »för detta Rustmästaren Christopher Sebulonson en född jude är uti Hans Maijt:z Wår högstprijseligst i åminnelse högt älskade Sahl. K. Herr Faders tijd år 1658 kommen uti Wår Kronans tienst, der uti han continuerat till år 1671 då han på en General Mönstring i Kiemi är worden dimitterad och förlofwad, hafwandes sig alt sedan uti Uhlo stad uppehållit…»[2]

Då judar var så sällsynta i riket gör uppgiften, att Kristoffer hade trätt i svensk tjänst år 1658, det ganska säkert, att han är identisk med »Juden, för dätta Abraham, Christian wid namp», som 26.8.1658 av domkapitlet i Åbo begärde och fick vittnesbörd om att han var döpt.[3] En strikt åtskillnad gjordes ju inte vid denna tid mellan namnen Kristian och Kristoffer. Det besked notisen ger om Kristoffers namn före dopet är nog tillförlitligare än de osäkra antagandena inom släkten om att han eller hans far hette Isak.

Släkttraditionen har också utpekat Lybeck som Kristoffers ursprungsort. Inte heller denna uppgift förefaller trolig, eftersom Lybeck inte hörde till de orter, där judar tolercrades. På grund av uppgiften om hans invandring 1658 har det antagits, att han var hemma från Polen eller Litauen, där svenska styrkor ju opererade vid denna tid.[2] Det kan emellertid vara skäl att beakta, att Svenska armén just 1657 och 1658 rörde sig genom mycket vidsträckta områden från Baltikum till Danmark. Den tangerade bl.a. Hamburgstrakten, där grupper av västjudar, sefardim, var bosatta. Det förefaller ändå troligare, att Kristoffer tillhörde östjudarna, aschkenasim, och att redan hans ankomst till Finland hade sammanhang med Österbottens infanteriregemente, vars huvuddel 1657-1658 opererade i södra Baltikum. Inga österbottniska förband torde ha deltagit i Karl X Gustafs tåg från Polen till Jylland.[4]

Om Kristoffer Zebulonssons härstamning kan alltså bara allmänna och osäkra antaganden framläggas. Däremot har det visat sig möjligt att klarlägga hans hustrus, Valborg Mårtensdotters ursprung, som inte tidigare har varit bekant.,[5] Kristoffers och Valborgs dotter Beata var gift med länsmannen i Ijo Gustaf Lillbäck. Vid Salo och Siikajoki ting 1.-7.9.1738 fordrade »Tåll Besökaren uti Uleå Christopher Lillbäcks hustru Catharina Salin (=Sallinen) utaf sin Swärmoder ... befullmäktigad ... af Borgarens Olof Hatt(makares?) nuvarande hustru Catharina Alf sin andel utaf Isoperä skattehemman fastigheet och ther befindtlige löösören i Pahlo by, hwilket hon efter sin förre man Henrich Isoperet till Hr Capitain Fass försåldt men som hon till thetta pretenderade och af icke thet ringaste bewijs äger, hafwande fuller Beata Zebulons långst för thetta afledne moder Walborg warit född på Isoperä hemman, men för mer än 70 åhr tillbaka blifwit gift till Kemi hwaraff hon presumeras längst för thetta hafwa åthniutit sin tillständiga retts andel, hälst som Isoperä hemmans åboer alt intill fijentliga tijder warit af en sådan förmögenhet, ath the kunnat afbörda sig bemte Walborgs rets medel, så framt hon skohlat haft något att fordra, hälst som hon efter nämndens intyg esomoftast the såsom en släktinge besökt ...» Rätten förkastade alltså Beata Zebulons anspråk.

Valborg Mårtensdotter härstammade alltså från det hemman om ½ mantal i Palo by av Salo socken, som på 1600-talet kallas Isoperet. Hennes far måste ha varit Mårten Mattsson, nämnd som husbonde på Isoperet från 1652, d.v.s. från ungefär samma tid, då Palo by av Per Brahe donerades till Brahestad. Mårten nämnes på Isoperet till 1675, men hade följande år efterträtts av sin son Matts Mårtensson.[6]

Invånarna i Palo hade ägt tre kvarnar i Similänruona, men de revs efter klagomål av stadsborna ned och ersattes med en enda, som Mårten Mattsson enligt överenskommelse byggde och drev ensam.[7] Palos anknytning till staden innebar inte att han blev borgare, tvärtom arbetade han för att både hävda och förkovra sitt jordbruk. Han åtalade vid rådstugurätten 19.3.1653 borgaren Jöran Larsson, som »hadhe affördt höö uthaf hans Eng Antin Nijtty» och 10.1.1663.dömdes han att avstå »ett stycke Engh Newen Perä Saren ymbäristö,» som tillhörde Aunola hemman, men som Mårten hade börjat använda då den låg obrukad. Dessutom »tillbödh» sig Mårten Mattsson 4.9.1658 i rådstugurätten »att wilia sigh tillösa dee Engiar som undan Sal. Michel Andherssons hemman ähre försålde eller pantsatte till Hans Fårbuss och Jöns Humonen, dher till han å sijn hustros Wägna ähr arfftagen.» Det förefaller troligt, att Mårtens hustru var dotter till Mickel Andersson, som i Salo innehade Pyy hemman om 1/3 mantal i Savolax by åtminstone från 1623. Också Savolax by donerades av Per Brahe till Brahestad. Mickel nämnes på Pyy som »gammal» med sin hustru ännu i 1654 års mantalslängd. Inga uppgifter har emellertid stått att finna om namnet på Mårtens hustru, inte heller säker bekräftelse på antagandet, att Mickel var hennes far.[8]

Från 1650 nämnes i mantalslängderna på Isoperet en son och en sonhustru. Att uppgifterna gäller Mårten förefaller givet. Något mindre säker är kanske identifikationen av honom med den ogifta son som nämnes där 1647 och 1648, eftersom ingen son förekommer 1649.[9]

Mårtens far och företrädare på Isoperet var Matts Henriksson, nämnd som innehavare av hemmanet från 1623 till 1651. Han var enligt en roteringslängd född c. 1587 och var nämndeman, först vid ett enstaka ting 28.-29.7.1642 och sedan kontinuerligt 1644-1650. Sistnämnda år var emellertid både han och hans hustru befriade från mantalspengar på grund av ålder.[10] Vid Salo ting 6.-7.8.1652 besvärade sig Mårten Mattsson »det hans Stiufmoder h. Walburgh Bengtzdotter ... will possidera och innehafwa undan hans Skatt och Arfhemman, ett stycke åker bedh Kangan Päldå och humblegården.» Rätten fann, att hennes make visserligen »henne sådant på sin Sotte Sängh Testamenterat», men att hans anvisningar inte längre kunde anses gälla, då Valborg hade gift om sig. Uppgifter saknas om Matts Henrikssons första hustru, som var mor till Mårten.

Far till Matts Henriksson var tydligen Henrik Mickelsson, nämnd på Isoperet 1602-1620.[11] Han kan antas ha varit son till fjärdingsmannen Mickel Henriksson Isoiperet, som innehade hemmanet 1558-1601, och sonson till Henrik Henriksson, nämnd till 1557. LUUKKO uppger, att han senast på 1540-talet med sin bror Olof Henriksson grundade Palo by på Savolax bys svedmarker.[12]

Kristoffer Zebulonssons och Valborg Mårtensdotters barn använde släktnamnet Zebulon.[25] Släkten fortlevde i Uleåborg och Torneå genom fyra generationer, men dog ut under första hälften av 1800-talet. Följande tabeller skildrar kortfattat släktmedlemmarnas öden.



Tabell 1.

Kristoller Zebulonsson, av judiskt ursprung, troligen den jude Abraham, som i augusti 1658 av domkapitlet i Åbo fick intyg om att han döpts med namnet Kristian. Säges ha kommit i svenska kronans tjänst 1658.[2] Var tydligen i enskild tjänst (eller möjligen kalfaktor?) hos kaptenen vid Österbottens infanteriregemente Jakob Sture vid hans död i februari 1664, eftersom dennes svåger Mattias Jöransson Siponius från Helsingfors våren s.å. avkrävde Kristoffer ett inventarium på Stures kvarlåtenskap. Kristoffer fick hålla »den svarta stackota kappan med Zadlen», när han överlät kaptenens övriga egendom till arvingarna.[13] Blev vid regementsmönstringen (sommaren?) 1664 rustmästare vid Kristoffer Bölows (f.d. Jakob Stures) kompani av Österbottens infanteriregement[14] och följde regementets huvuddel till Riga i mitten av 1660-talet.[15] »Afdankade» i mars 1671, då »Christopher Bylou den yngre» utnämndes till hans efterträdare.[16] Togs i Uleåborg 2.9. s.å. under stadens beskydd på villkor att han med sin familj flyttade till staden. Frågan om den olagliga handel han drivit hänsköts till landshövdingen. Blev på dennes rekommendation borgare genom att erlägga 10 dr smt och avlägga »Bårgare Eedh å book» 9.1.1672, varvid hans konfiskerade gods frigavs.[17] Ägde en gård vid Torggatan nära Limingo tull och en skuta.[18] Hade 1690 »igenom åtskillige olyckelige händelser till siös förlorat all sin egendom, så att han därigenom är råkad uti stoor fattigdumb» och beviljades därför på underdånig ansökan underhåll från Krigsmanshuset.[2] Begr. i Uleåborg 8.6.1697. I hans dödsbo ingick 1707 utom gården, som hade brunnit 1705, bodar i Uleåborgs och Kemi hamnar, två åkrar, en häst, två kor, ett får och två svin, en finsk bibel in folio och två brutna silverbägare.[19] - Gift med Valborg Mårtensdotter, som levde 1707, dotter till bonden på Isoperet i Salo (under Brahestad) Mårten Mattsson (se ovan).

Barn (kallade sig Zebulon):

SELOSTUS

Kristoffer Sebuloninpoika ja hänen sukunsa. Vuonna 1658 maahamme saapunut Kristoller Sebuloninpoika (k. 1697) oli varhaisimpia Ruotsi-Suomeen asumaan asettuneita juutalaisia. Hän tuntuu olleen Pohjanmaan jalkaväkirykmentin kapteenin Jakob Sturen yksityispalveluksessa ennen tuloaan varusmestariksi samaan rykmenttiin v. 1664. Saatuaan eron 1671 hän oli kauppiaana Oulussa. Hänen vaimonsa Vappu Martintytär oli peräisin Salosista, missä hänen sukuaan voidaan seurata taaksepäin Palon Isoperetissä 1540-luvulle saakka.

Kristofferin lapset ottivat sukunimen Zebulon. Ainoa tunnettu poika, Oulun porvari Johan Zebulon (n. 1680-1748) oli naimisissa Susanna Remahlin (n. 1677-1753) kanssa. Heidän pojistaan Johan kuoli naimatonna Oulussa 1735 ja Kristoffer (n. 1711-1777) tuli kauppiaaksi Tornioon naituaan sikäläisen kauppiaan Henrik Törnerin lesken Anna Margareta Grapen (1717-1800). Kun kaikki heidän poikansa kuolivat pieninä, suku päättyi heidän tyttäriinsä.

Zebulon-suvun tyttäristä polveutuu hyvin laaja jälkeläistö, jonka kuuluisin jäsen on Sakari Topelius.


Genos 43(1972), s. 12-18

© Tekijät ja Suomen Sukututkimusseura - Författarna och Genealogiska Samfundet i Finland

[NinaSuvanto]

Kiitos näistä vastauksista. Onneksi lopussa oli suomennettu teksti, sillä kun napautin automaattisen käännöksen näkyviin tuli niin hurjaa tekstiä, että sukututkimus olisi saanut ihan uudet käänteet. :D

[NinaSuvanto]

Mahtaakohan olla keinoja miten Zebulon sukua voi tutkia vielä taaksepäin? Onko Kristopher alkujaan Abraham Zebulon ennen kristityksi kastamista? Jos hänet on merkitty juutalaiseksi, eikö silloin hänen äidin pidä myös olla juutalainen vai päteekö tämä vai uskonnon periytymisen suhteen?