Inspector Carl Magn. Hästesko i Jackarby

[lsoderst]

Hittade i http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7958115 en "Inspector Carl Magn. Hästesko 1721" gift med "Catharina Fogel 1729" men Anrep känner inte honom. Kanske någon med tillgång till Elgenstierna-serien har hans anor?

mvh

Lasse

[K-Erik]

Jag har sökt motsvarande person men han finns nämnd i Carpelans bok om frälsesläkter utan hänvisning till vilka hans släktingar kunde vara. Han var gift med systern till min en av mina anor som hon också var piga i hushållet. Ett av barnen har antecknats med min förmoders namn som moder.
mvh
K-E Liljeström

[K-Erik]

Jag har sökt motsvarande person men han finns nämnd i Carpelans bok om frälsesläkter utan hänvisning till vilka hans släktingar kunde vara. Han var gift med systern till en av mina anor som hon också var piga i hushållet. Ett av barnen har antecknats med min förmoders namn som moder.
mvh
K-E Liljeström

[Erkki A Tikkanen]

Näyttäisi mahdollisesti kuuluvan rälssin ulkopuoliseen haaraan. Genos 1938.
Esim. Ritarihuoneen CD, joka perustuu aika pitkälti Elgenstiernan tutkimuksiin, ei häntä tuntenut.



Kysymyksiä - Frågor
Vilken av de introducerade ätterna Hästesko (n:o 257, n:o 187 af Målagård eller n:o 286 -Forstena) tillhörde och på vilket sätt samt vilka voro föräldrarna till fänriken Johan Petter Hästesko, f. (var?) 11.3.1718, d. på Kantvik i Kyrkslätt 12.4.1784? Han var gift (var och när?) med Beata Elisabet Rosenlindt, f. (var?) 11.3.1720, d. i Janakkala 8.11.1795, dotter till löjtnanten Johan Henning Rosenlindt och Katarina Sofia Werdenhoff. De hade åtminstone tvenne söner löjtnanten Berndt Adolf Hästesko, (f. 1752), g. m. Anna Sofia Reuter, och sergeanten Gabriel Kristoffer Hästesko, (f. 1761, d. 1827), g. m. Ulrika Malmgren. Kan närmare uppgifter om denna släktgren erhållas?


Vastauksia - Svar

Enligt Lemo församlings kommunionböcker bodde (1801-06) på Pavais:
»Hr Lieutnanten Berndt Ad. Hästesko, f. -.6.1752.
Fru Anna Soph. Reuter, f. -.10.1757.
son Berndt Adolph, f. 1790.
dr Anna Sophia, f. 1790. Gift med Capitain Ehrenmalm 1805.
dr Hedvig Catharina, f. 1793.
son Gustaf Magnus, f. 1794.»
Uti samma församlings kommunionbok för 1807-12 äro uppgifterna om familjen för övrigt i sak desamma utom att anteckningen om äldre dottern lyder:
»Encke Fru Capitainskan Anna Sophia Ehrenmalm, född Hästesko, från Töfsala m. b. 1808. F. 19.9.1790.»
I kommunionboken för 1813-19 lyda anteckningar om Pavais såsom följer:
»Berndt Adolph Hästesko, f. 1752, d. 1818. F. d. löjtn. ofrälse.
Anna Soph. Reuter, f. 1767, d. 17.5.1814.
Fru Anna Sophia Hästesko, f. 19.9.1790.
enka efter kapt. Ehrenmalm.
Hedvig Catharina, f. 1793. Kommit från Hvittis.
Gustaf Magnus, f. 8.4.1794 i Vehmo. Kommit från Tyrvis.»
Kommunionböckerna för 1801-19 upptaga ej dottern Anna Beata, f. 19.4.1782, d. i Åbo l.5.1866. Gift i Vemo 12.11.1797 m. fänriken Henrik Johan von Delwig, f. 25.2.1767, d. på Rutuna i Kauvatsa 18.1.1827.


Såsom synes innehåller Lemo kommunionbok 1813-19 uttrycklig anteckning om att löjtnanten Bernt Adolf Hästesko är av ofrälse börd. Man får kanske antaga, att denna anteckning gjorts på tillskyndan av de på Monnois i Lemo bosatta medlemmarna av ätten Hästesko af Målagård och att Bernt Adolf Hästesko icke kunnat eller velat göra anspråk på att tillhöra någon av de tre introducerade ätterna Hästesko. - Hans hustru Anna Sofia Reuter var dotter av kaptenen Hans Johan Reuter och Anna Catharina Borgström (Tammela och Somero lagf. prot. 6.2.1782 §: 2; jfr ock Bergholm, Sukukirja: Bergström). Dottern Anna Sofia Hästesko-Ehrenmalm är hos Elgenstierna oriktigt upptagen såsom yngsta dotter av Anjalamannen Johan Henrik Hästesko af Målagård (tab. 22), vilken uppgift sålunda bör korrigeras. Yngre sonen Gustaf Magnus Hästesko är uppenbarligen identisk med kronofogden i Övre Satakunta nedredels härad Gustaf Magnus Hästesko, vars änka Vendla Hästesko avled 16.6.1877 i Åbo, efterlämnande såsom närmaste rättsinnehavare blott 2 systerdöttrar. I ett lagfartsprotokoll av 1755 (Pernå, Mörskom m.fl. socknar 30.9.1755 §: 2) nämnes inför rätta närvarande gårdsinspektorn hos överstelöjtnanten Anders Henrik Ramsay »välbetrodde» Carl Magnus Hästesko, som möjligen är en bror till Bernt Adolf Hästeskos far löjtnanten Johan Petter Hästesko.

Werner W:son Wickström.

[lsoderst]

Tack! Desto längre kommer man kanske inte i kyrkböckerna. Får se om mera info framkommer i framtiden...

[OSTFRESEWESTFRESE]

Hei,

Sain geneettisen osuman henkilöön, jonka taustasta tulee esiin lopulta vänrikki Johan Petter Hästesko, s.11.3.1718-k.12.8.1784. Karjaan vihityistä löytyi tieto, että hän on mennyt naimisiin 26.9.1743 Beata Elisabeth Rosenlindtin, s. 11.3.1720-k.8.11.1795, kanssa.

Herra näyttää olevan furiiri ja wälborne, kuten myös armollinen frouva on wälborne.

No mihinkäs sukuun nämä nyt sitten kuuluvatkaan.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8686155

[Pekka Hiltunen]

Hei,

Sain geneettisen osuman henkilöön, jonka taustasta tulee esiin lopulta vänrikki Johan Petter Hästesko, s.11.3.1718-k.12.8.1784. Karjaan vihityistä löytyi tieto, että hän on mennyt naimisiin 26.9.1743 Beata Elisabeth Rosenlindtin, s. 11.3.1720-k.8.11.1795, kanssa.

Herra näyttää olevan furiiri ja wälborne, kuten myös armollinen frouva on wälborne.

No mihinkäs sukuun nämä nyt sitten kuuluvatkaan.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8686155
Edellä Erkki Tikkasen esiin tuomassa tekstissä lukee: "Såsom synes innehåller Lemo kommunionbok 1813-19 uttrycklig anteckning om att löjtnanten Bernt Adolf Hästesko är av ofrälse börd. Man får kanske antaga, att denna anteckning gjorts på tillskyndan av de på Monnois i Lemo bosatta medlemmarna av ätten Hästesko af Målagård och att Bernt Adolf Hästesko icke kunnat eller velat göra anspråk på att tillhöra någon av de tre introducerade ätterna Hästesko.

Kuten Erkki mainitsi, oli kyseessä siis Karjaan Hästesko-suvuista lähtöisin ollut h:lö, joka ei kuitenkaan kuulunut rälssiin eli aateliin (halliten kruunun maaomaisuutta ja saaden tästä oman ja perheensä elannon). Ei kai ole suurta epäilystä a.o:n syntyperästä, mutta nimittelyt vihkimisten tai hautajaisten yhteydessä olivat tavan mukaan pelkkiä kohteliaisuuksia ja hiukan "valkoisia valheita" sisältäviä. Aliupseerit eivät yleensä ole edes sota-ansioittensa perusteella saaneet esi-isiensä verovapauksia minkään laisiin maaomaisuuksiin, ja tässä Bernt Adolf oli sentään luutnantti eikä "vänski" tai furiiri/ lippumies... Kun kaikki aatelinen omaisuus tai rälssi kuului kruunulle, ja rälssimies vain hallitsi k.o. tilaa ja sille alistettuja taloja ja torppia, eivät jälkeläiset tietenkään voineet perinnönjaossa saada tilasta tilkkuja, vaan vain osuutensa mahdollisesta irtaimistosta - jolleivät itse ja omilla ansioillaan tulleet introdusoiduiksi rälssiin (tai aateloiduiksi). Sen sijaan talolliset saattoivat 1700-luvulla kyetessään ostaa jälkeläisilleen perinnöksi viljelemänsä kruunun verotalon, joka saattoi säilyä suvussa, jos vain verot tulivat maksetuiksi. N.s. "verohylyt" yleensä vaihtoivat isäntäsukua - jollei niitä sitten liitetty osaksi esim. aatelin säteriä tai jonkin ratsutilan aputilaksi eli augmentiksi. Verohylky saatettiin myös muuntaa sotilasvirkatilaksi, josta ylempään upseeristoon lukeutunut henkilö nautti elantonsa. Tällöin on entisen viljelijäsuvun jälkeläinen voinut tietenkin jäädä tilalle lampuodiksi eli vuokraviljelijäksi (esim maakirjassa merkinnällä "lb tai "LB"). Lampuotien asema ei kuitenkaan ollut mitenkään vakaa, ja niinpä rälssilampuodit vaihtuivat tavan takaa, kun kenelläkään ei ollut intressiä huolehtia tilan kunnosta, kuten rakennuksista, aidoista tai silloista.

Yleisesti voidaan kai todeta, että varmin tapa säilyttää tila suvussa olikin ratsastaa sitä itse - verovapautta vastaan (ratsastila) - jolloin sotatilan tullessa isäntä usein saattoi palkata jonkun ulkopuolisen ja itseään ehkä riuskemman miehen ratsunsa satulaan. Näin on m.m. Lounais-Suomessa saattanut taloja pysyä saman suvun omistuksissa jopa Keskiajalta nykypäiviin saakka...
PH