Isellisia

[hinders]

Kan någon förklara om itsellisia och joutalaisia är samma sak-

[eeva häkkinen]

"Itsellisiä" betyder inhysingar, men jag har inte sett "joutalaisia". Var har du sett det - eller hellre, vilken tidsperiod? Kunde väl vara lösdrivare eller sånt. Inhysingar bodde nånstans, lösdrivare var kringvandrande. Skillnaden är inte alltid så stor.

[Marjapuu]

"Joutolainen" skall det väl vara. Lösdrivare eller löst folk, alltså. Jag tycker nog att det är en viss skillnad mellan
inhysingar och lösdrivare.

[hinders]

Tack. Det är nog skillnad men jag förstod inte finska benämningarna.

[Jukka H]

Entydig förklaring är inte möjlig. I östra Finland ser man ofta "lösa" eller "loinen" (Vilken i dag skulle översättas "parasit"). Jag antar, att joutolainen är en tredje synonym.
Ingendera betyder, att de skulle ha varit lösdrivare eller parasiter. I många fall är det fråga om tjänstefolk: pigar och drängar men också bondens syskon och pensionerade föräldrar, som bodde under samma tak. - Lösdrivare däremot dömdes till fängelse eller Sibirien.

Västliga synonymen för samma personer är inhysingar eller itsellinen.

Tolkningen beror rätt mycket av orten och tidsperioden; olika dialekter, olika benämningar.

Itsellinen innefattar då och då precis samma persongrupper som ovan, men på vissa ställen har det använts närmast för självförsörjande personer, alltså hyresgäster. Det kan vara fråga om pensionerade soldater, tidigare gårdsägare med sytning eller undantag, handarbetare osv. Men Itsellinen kan likaväl vara en synonym för joutolainen samt innefatta också drängar och pigar.

Sammanfattningsvis kan man säga, att av de människor, som bodde på gården, endast bonden och hans närmaste familjemedlemmar var inte joutolainen, itsellinen, loinen eller inhysing. Alla andra kan heta så, helt beroende på prästens kutym och dialekt.
Jukka H

[tkukkonen]

My understanding is that in South-East, the Karelian Isthmus area, lös or löysäläinen (maybe identical to joutolainen) indicated that the person did not have a farm-hand's (dräng, piga) contract, which typically was valid for one year.

One of my ancestors was "lösperson" and had requested for a priest's certicificate in the middle of the year to get a more premanent job. That confirms my assumption that he had no contract yet (which typically started and ended in early November). So the word lös (loose, löysä, joutolainen) indicated that he/she was free to move during the year. It was not the same as inhyses (in Karelia läksiäin, läksein, elsewhere e.g. itsellinen), which typically stayed put for longer times, or made one-year contracts.

Inhyses (läksiäin, itsellinen etc) could have a cow and sheep and make food independently, while a room to live in could have been provided by the farm master. That alone made it more difficult to move from one place to another.

[hinders]

Tack. Det var roligt att få en förklaring.
Tyvärr kan jag ingen engelska så det senare svaret klarar jag inte men förstår att det behandlar samma sak.

[Marjapuu]

Det som Timo skrev handlar om, att en lösperson hade lättare att flytta till ett annat ställe och ta ett nytt kontrakt som dräng eller piga. Kontraktet gällde oftast ett år, från november till november.

Däremot hade inhysingarna ett stadigare leverne, de kunde t.ex ha en ko eller ett får, och de lagade sin mat på egen hand. De hade svårare att flytta från ett ställe till ett annat.