PDA

Arkistonäkymässä ei tällä hetkellä lainaus erotu varsinaisesta viestistä. Suosittelemme että vilkaisette ns. täydellistä versiota: : Måns Mårtensson Palm


Jari Latva-Rasku
12.07.11, 16:14
Tämä ei ole varsinainen löytö, koska huomasin vahingossa erään sukuyhteenvedon liitteessä sotasihteerin ja kamarineuvoksen Måns Mårtensson Palmin nimen. Hänet aateloitiin nimellä Palm. Måns Mårtensson Palm oli Novgorodin käskynhaltija ja edusti Ruotsia Stolbovan rauhanneuvotteluissa vuonna 1617.

Måns Mårtensson Palmin puolisoksi tiedetään toukokuusta 1627 lähtien vuonna 1608 Viipurissa syntynyt Arvid Tönnesson Wildemanin ja Anna Hansdotter Björnramin tytär Ebba Arvidsdotter Wildeman. Tästä avioliitosta ei tiedetä olleen jälkeläisiä. Ei myöskään tiedetä voisiko Måns Märtensson Palmin mahdollisesta aikaisemmasta avioliitosta olla jälkeläisiä. Tällainen tieto olisi mielenkiintoinen, sillä tiedetään, että Anna Eriksdotter Alftanan ja hänen puolisonsa Måns Larssonin todennäköisten tytärten tiedetään käyttäneen sukunimeä Palm. Anna Eriksdotterin veljen Israel Eriksson Alftanuksen kolmannen puolison Maria Elisabet Lietzenin isoäiti oli Clara Erici Utter.

BILAGOR TILL ÄTTARTAL, MER OM JOSEFIN OCH JOHAN BÄGERFELDTS FÖRFÄDER, Lars Bägerfeldt

Liitteessä on suvun tukholmalaisiin omistuksiin liittyviä tietoja, eli:

N:r 8 Svartmangatan

1504: Syster Könne i S:t Klara kloster i Stockholm, dotter till Lodevik Kock, sålde till kyrkan för 16 mark sin arvedel som hon hade i den tomt och byggnad som låg norr om huset som hennes fader och moder hade ägt, på den högra sidan när man går från torget till klostret.

1546: Fastigheten ingick i arvet efter Ludvig bagare, vars son Rasmus Lodviksson (Ludvigsson) fick stenhuset medan hans syster Anna Lodviksdotter, gift med Peder Hermansson (död senast 1549), ärvde ett hus västerut, näst nedanför ”Gamla myntet” och ovanför mäster Werners hus, samt en kontakt penningsumma.

1576: Rasmus Lodviksson, som vid denna tid var Kunglig troman och sekreterare upplät fastigheten, mellan Ponutus de la Gardie och Hans Höijers stenhus, till (sin systers sonhustru) Margareta, gift med Mårten Rasmusson, för 6300 mark klippingmynt, där 26 mark är 1 daler. Denna Margareta var tidigare gift med Erik Pedersson, son till Anna Lodviksdotter och Peder Hermansson, vars omyndige son Per Eriksson fick rätten att återlösa stenhuset om han så ville, vilket dock aldrig skedde. Ägandet gick vidare till Mårten Rasmussons och Margaretas son kammarrådet Måns Mårtensson Palm, som 1612 gifte sig med Anna Kaspersson.

Tiedetään, että Clara Erici Utterin serkku on ollut Måns Mårtensson Palm.

Katkelma Martin Gardbergin yhteenvedosta, joka käsittelee ahvenanmaalaista Sluk-sukua:

7. Per Månsson Utter #2900, född ca 1500, död ca 1556. Han gifte sig med Anna Eriksdotter #2901, död ca 1585.

Barn:
ii. Eric Persson Utter #1813.
v. Margareta Persdotter Utter #2905.

Eric Persson Utter on Clara Erici Utterin isä ja Margareta Persdotter Utter voisi olla Måns Mårtensson Palmin äiti.

13. Clara Erici Utter #1075, född ca 1590 i Finström Bastö, död 1651. Hon levde 1639, men var död senast år 1651. Hennes härstamning finner vi på Åland, där hennes farfar Per Månsson (Utter) hade ägt Bastö herrgård i Finström. Han hade ärvt gården av sin moders syster Brita Nilsdotter. Clara hade ägt genom arv en del av Bastö herrgård, men gården hade sålts 1616 då hon och hennes systrar var ännu minderåriga till Claras kusin Måns Mårtensson Palm, som på den tiden var Novgorods befälhavare. Claras son, Åbo borgmästare Nils Arvidsson Lietzén, framförde skriftligt besvär 27.5.1651 till Finströms tingsrätt över försäljningen av Bastö. Affären kallade han för ett förhandsarv och önskade därmed uppenbart att omintetgöra försäljningen. Besväret föranledde dock inga ändringar i frågan. (enligt Genos 1993:1).

Giösling
13.07.11, 08:25
Onnittelut hyvästä hypoteesista.

On kuitenkin todettava, että Elgenstiernan mukan Måns Mårtensson Palm kuoli LAPSETTOMANA 9/3 1644 ja sulki näin oman aatelisen sukunsa.

Koska ritarihuoneet pitivät melko tarkkaa kirjaa jäsentensä jälkeläisistä,
ei ole kovin todennäköistä, että miespuolinen suvunjatkaja olisi jäänyt
huomaamatta.

Uskon kuitenkin, että jokin linkki Juliana Palmiin voisi olla olemassa.

Tässä yhteydessä kannattaa huomioida sekin, että amiraali Arvid Tönneson Wildeman, Måns Palmin appi, oli kuningas Sigismundin kannattajia. Hän oli se, joka toimitti Helsingistä sotalaivoja ja kanssakannattajiaan turvaan
Kaarle-herttuan vihalta Suomenlahden tuolle puolen Liivinmaalle, arvokkaimpana lastinaan prinsessa Sigrid ja Henrik Claesson Tott lapsineen. Eräs laivureista on mitä todennäköisimmin ollut Arvidin luottomies Mårten Simonsson (Brenner). Joko hiukan ennen matkaa, tai sen aikana, Sigrid Vasa synnytti Tukholman hovin tietämättä viimeiset (?) lapsensa (kaksoset?), jotka annettiin, parempia aikoja odotellessa, laivuri Mårtenin huostaan ja kasvatettaviksi.

Kuten tunnettua Henrik Claesson kuoli (myrkytettynä?) pakomatkallaan ja Sigridinkin henki oli vaarassa. Hän sai elää jatkuvan silmälläpidon alaisena loppuelämänsä.

Oliko lapsilla onnellisempi kohtalo?

Benedictus
13.07.11, 23:18
http://runeberg.org/wrangsto/0446.html
http://runeberg.org/wrangsto/0449.html
http://runeberg.org/wrangsto/0450.html
http://runeberg.org/wrangsto/0109.html

En onnistunut kopioimaan oheista tekstiä tänne, mutta siinä mainitaan tuo Måns Mårtensson Palmin talo, jonka hän on vuorostaan myynyt De la Gardielle, joka jälleen myy talon Hams Brehmenille.

En löytänyt mainintaa milloin Måns Palm aateloitiin? Olisiko jollain tarkempaa tietoa siitä?

Aatelis experteille kysymys, saivatko tuohon aikaan aateloidun lapset, kaikista avioista, automaattisesti aateluuden?

Koska Måns Mårtensson Palm on ollut erittäin varakkaan ja vaikutusvaltaisen sukupiirin jäsen, hänen 1. vaimonsa Anna Kaspersdotter ei voi olla kuka tahansa Anna.
Osaisiko joku näin suoralta kädeltä sanoa, kuka tuohon aikaan Tukholmassa tai Ruotsissa olisi sopiva Kasper Annan isäksi?

Tässä vielä Utter katkelma.
Jos tuo Margareta Persdr. Utter on Måns Mårtensson Palmin äiti, niin Månssin eno oli Erik IV sihteeri Måns Persson Utter.
Margaretan 1. puolison Erik Perssonin eno taas oli Rasmus Ludvigsson Kuninkaiden sihteeri ym.
Jutusta ei auennut, että oliko Margaretan 2. puoliso Mårten Rasmusson tuon Rasmus Ludvigssonin poika.

Rasmus Ludvigsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rasmus_Ludvigsson#mw-head), sök (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rasmus_Ludvigsson#p-search)
Rasmus Ludvigsson, född något före 1520-talet (http://sv.wikipedia.org/wiki/1520-talet), död 1594 (http://sv.wikipedia.org/wiki/1594), var en svensk kunglig sekreterare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Sekreterare), historieskrivare (http://sv.wikipedia.org/wiki/Historia) och genealog (http://sv.wikipedia.org/wiki/Genealogi).
Rasmus inskrevs 1539 vid universitetet i Rostock (http://sv.wikipedia.org/wiki/Universitetet_i_Rostock) och kom på 1540-talet i Gustav Vasas tjänst. Han omnämns som kunglig kansliskrivare 1542-1549, som kunglig sekreterare från 1555 och fortsatte som sådan under kungarna Erik XIV (http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_XIV) och Johan III (http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_III). Han hade i uppdrag att granska kyrkornas och klostrens brev för prövning av konungens rätt till återbördande av gods i anslutning till Västerås recess (http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s_recess), och fick därunder en omfattande kännedom om de adliga släkternas ursprung och sammanhang. Sina släktutredningar nedskrev han i en mängd böcker, som nu finns i Riksarkivets (http://sv.wikipedia.org/wiki/Riksarkivet_%28Sverige%29) Genealogicasamling och i andra offentliga samlingar. Även om tidigare släktböcker av liknande slag finns, har han med goda skäl kallats "Sveriges förste genealog".
Ludvigssons böcker i Geneologicaserien var ämne för en doktorsavhandling av Holger Rosman (http://sv.wikipedia.org/wiki/Holger_Rosman) år 1897 varvid hans uppgifter omvärderades; tidigare hade hans uppgifter okritiskt tagits för sanning. Åren 1946-1952 utfördes ytterligare en större och mer offentlig genomgång av materialet, av Hans Gillingstam (http://sv.wikipedia.org/wiki/Hans_Gillingstam). En släktbok av Ludvigsson som ofta anförs i äldre litteratur brann förmodligen upp vid slottsbranden 1697, men dess innehåll finns bevarat i Skoklostersamlingen och Rålambska samlingen. Rasmus Ludvigssons uppdrag när han skrev sina släkttabeller var att upprätta en inventeringsförteckning över jordabrev i domkyrkornas och klostrens arkiv. Enligt Gillingstam är Ludvigssons släktböcker pålitligast angående samtida släktförhållanden. Gillingstam förmodar att han också har använt ett omfattande, numera förkommet, äldre källmaterial, något som dock Rosman på sin tid förkastade. Förutom historiska handlingar begagnade Ludvigsson sig av Saxos historieverk och andra utländska böcker som vid hans tid fanns i Sverige, gravstenar och epitafier, samt muntligt stoff.[1] (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rasmus_Ludvigsson#cite_note-Hans_Gillingstam_1974-0)
Peder Månsson Utter (http://sv.wikipedia.org/wiki/Peder_M%C3%A5nsson_Utter), troligen släkt med Ludvigsson, fortsatte Ludvigsson arbete, och i vissa böcker i Geneolociaserien finns spår av bådas händer. Enligt Rosman återgår Utters verk på Ludvigssons, men Gillingstam menar att det är svårt att avgöra om det är Utters egna excerpter eller avskrifter.[1] (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rasmus_Ludvigsson#cite_note-Hans_Gillingstam_1974-0)
Rasmus Ludvigssons genealogier har använts som material av efterkommande genealoger, som hämtat kännedom om Sveriges medeltidssläkter och som ännu flera hundra år senare (och delvis ännu idag) varit rådande. Han upprättade även ett register över de gods adeln med orätt "ryckt och rappat" från det forna andliga frälset samt gjorde vidsträckta undersökningar rörande den danska adelns gods i Sverige ävensom den svenska adelns i Danmark. I alla dessa handlingar lämnas viktiga bidrag till medeltidens gods- och släkthistoria.
Vidare lämnade han en fortsättning till Peder Svarts (http://sv.wikipedia.org/wiki/Peder_Svart) historia om Gustav Vasa (det är denna, som förr varit känd under namnet "Rasmus Karlssons krönika"). Av hans hand finns även några annalanteckningar rörande Sveriges historia, vilka delvis synes vara hämtade från någon nu förlorad kronologi, samt några smärre skrifter av mindre historisk betydelse.
Till de under Johan III (http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_III):s tid i Varnhems kyrka (http://sv.wikipedia.org/wiki/Varnhems_kyrka) och Vreta klosterkyrka (http://sv.wikipedia.org/wiki/Vreta_klosterkyrka) nedlagda kungagravstenarna kopierade Rasmus hela eller delar av under reformationen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Reformationen) bevarade inskrifter som härstammade från medeltiden för att ersätta äldre stenar som hade tillverkats ungefär fram till 1200-talets slut.[2] (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rasmus_Ludvigsson#cite_note-1)

Benedictus
14.07.11, 08:29
http://www.fnf.nu/bagerfeldt/38%20F%C3%B6rf%C3%A4der%20-%20bilagor%20till%20%C3%84ttartal.pdf

Yllä olevasta tiedostosta sivulta 71 löytyy erinomainen kuva 1500-luvun korttelista.

Samoin lähisivuilta löytää karttoja sen ajan Tukholman Vanhan kaupungin rakenteesta.

Tiedosto on mielenkiintoinen, koska siitä saa melkohyvän käsityksen Tukholman porvariyhteisön verkosta eräiden sukujen kautta.












file:///C:/Users/GAMBET%7E1/AppData/Local/Temp/moz-screenshot.png

Giösling
14.07.11, 08:31
Tässä Elgenstiernan selvitys aatelisesta Palm-suvusta kokonaisuudessaan:

Adliga ätten Palm, nr 149, +.

Adlad 1615 16/5, introd. 1627, utdöd 1644 9/3

Måns Mårtensson, adlad Palm, till Lövstaholm i S:t Olovs sn (Sth.), vilket han fick dels i förläning, dels genom byte med kronan 1624 24/6, Resitza i Kipenschi i Ingermanland, Kirumpä i Pölwe sn i Livland, som han fick i förläning 1625 30/10, samt Haga i Saltviks sn och Bastö i Geta kapellförsaml., båda på Aland; f. 1572 i Stockholm; slottssekreterare på Narva 1604; fältsekreterare hos fältherren Jak. De la Gardie 1611; häradshövding i Kexholms län s.å. 20/11; sekreterare vid trakten med ryska kommissarierna i Viborg 1613 11/7; adlad 1615 10/5; ståthållare på Novgorods slot med dess stad och län s.å. 19/7; sekreterare vid fredstrakten med Ryssland i Stolbova 1616 11/5 – 1617; åter häradshövding i Kexholms län 1621 20/3; kommissarie i Livland s.å. 14/7; kammarråd 1625; krigskommissarie i Riga 1626 21/2; introd. 1627 under nr 121, vilket sedan ändrades till 149; assessor i krigskollegium 1630 5/6; häradshövding i Värmland 1635 5/1; d. barnlös1644 9/3 i Stockholm och slöt således själv sin adl. ätt samt bergr. i Maria kyrka i Sigtuna, där hans grav och epitafium finnas. – G. 1627 i maj i Riga m. Ebba Wildeman, till Tjusterby och Bastö, f. 1608 14/1 i Viborg, d. 1666 29/10 och begr. 1667 28/3 i Riddarholmskyrkan, dotter av ståthållaren Arvid Tönnesson Wildeman Nr 89) och Anna Hansdotter (Björnram).

Unquote

Elgenstiernan mukaan Palm oli aviossa vain kerran.

Isän tultua aateloiduksi, kaikki hänen elossa olevat aviolapsensa tulevat periaatteessa aateloiduiksi.

Benedictus
14.07.11, 09:41
Måns Mårtensson Palm syntynyt 1572.

Mårten Rasmussons och Margaretas son kammarrådet Måns Mårtensson Palm, som 1612 gifte sig med Anna Kaspersson.

Avioliittoikä Måns Palmilla 40 v.

Måns Mårtensson Palmin puolisoksi tiedetään toukokuusta 1627 lähtien vuonna 1608 Viipurissa syntynyt Arvid Tönnesson Wildemanin ja Anna Hansdotter Björnramin tytär Ebba Arvidsdotter Wildeman.

Avioliittoikä Måns Palmilla 55v. Vaimo Ebballa 19 v.

Voidaan heittää ajatus: olisiko Måns Mårtensson Palmilla ollut myös kolmas vaimo jo ennen Anna Kaspersdr:a, koska tuntuu aika oudolta tuon ajan ajattelulle, että mies on nelikymppinen avioituessaan ensikerran.

Normaali ikä tuolloin oli 20-30 välillä, jossain jutussa arvioitiin, että opiskeluun panostaneet naivat usein vasta saatuaan viran, mutta sekään ei ole sääntö.

Eli, jos Måns Mårtensson Palmin ikä on oikein ilmoitettu, on enemmän kuin mahdollista, että hänellä on ollut 1. vaimo N.N. jo 1500-luvun lopussa.