admin
30.12.10, 13:09
http://garrpojka.net/grafik/paavona_Skriko.png
(bild från 1930-talet/Kuva 1930-luvulta, Skriko, Nedervetil/Alaveteli./©Gorrpojka, Kokkola)
Enligt jultraditionerna i mina hemtrakter kom "Piiskan-Paavo" på besök just före julen. "Piiskan-Paavo", vilket överfört till normalsvenska kunde betyda "(Den) piskan(de) Paavo", "Paavo som piskar" besökte gårdarna med ris i handen och gav speciellt sådana barn stryk som hade varit olydiga under året. Själv har jag kopplat ihop Piiskan-Paavo med julgubben - han med julklapparna - men traditionen berättar att Piiskan-Paavo ursprungligen kom redan 21 december.
Jag vet att Piiskan-Paavo -traditionen fanns i Kronoby, Karleby och Nedervetil när jag var barn. Undrar nu om traditionen finns/fanns på ett större område eller om det är en lokal företeelse.
Vasabladet skrev om "Piiskan-Paavo (http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=802)" 2006: "Ännu in på 1950-talet skrämdes barn i Nedervetil och Karleby av trasgubben. På "Piiskan-Paavos kvälde" fick de stryk för sina synder."
I morgon kommer Piiskan-Paavo, Paavo med piskan. För 50 år sedan var Piiskan-Paavos kväll fylld av skräck och rädsla, som förtog en stor del av den glada väntan inför julen som barnen bar på.
Piiskan-Paavo kunde vara ung eller gammal, man eller kvinna, som klätt ut sig för att gå i gårdarna och ge barnen stryk. Piiskan-Paavo huserade i Nedervetil och Karleby och beskrivs som en trasgubbe som gav stryk åt barnen på "Piiskan-Paavos kvälde".
Den 21 december var en skräckens dag för många barn i Nedervetil och Karleby fram till mitten av 1900-talet. Tomasdagen var nämligen den dag då Piiskan-Paavo kom för att skrämma barnen till lydnad med hot om ett kok stryk och pisk på stjärten - som ofta också verkställdes. En tradition som enligt forskare Markus Lepola levde i Nedervetil och vissa delar av Karleby och var intimt förknippad med julen.
Enligt Lepola var Piiskan-Paavos uppgift att utdela straff för det gångna årets synder så att julbocken sedan kunde belöna med presenter. Fenomenet återspeglar samhällets dåtida tankesätt.
- Man var tvungen att förtjäna allt man fick, ingenting kom gratis, säger Lepola.
Lepola säger att många som upplevt Piiskan-Paavo sammankopplade honom med julgubben, sammankopplingen var ställvis så stark att många av dem han intervjuat om Piiskan-Paavo ansåg att det var fråga om en och samma person.
Numera är Piiskan-Paavo i det närmaste försvunnen.
...
Men ännu på 1950-talet och början av 1960-talet var Piiskan-Paavo ett fenomen, lika bekant som julgubben, i många byar i Nedervetil och Karleby.
- Jag var livrädd för Piiskan-Paavo, säger Fritz-Olle Slotte som upplevde Piiskan-Paavo i sin hemby Långö i Öja i Karleby i början på 1950-talet.
Till Slottes hem kom Piiskan-Paavo på julaftonen.
- Det var en skrämmande figur som hötte och smällde till mina äldre bröder. Jag som var yngst satt uppkrupen i min mammas famn och undslapp smisk. Säkerligen hade mina bröder haft ett och annat hyss för sig under året och nu fick de sota för det. Besöket avslutades med utdelning av julklappar och allt var, nästan, frid och fröjd.
Frits-Olle Slotte konstaterar att Piiskan-Paavo tydligen hade en pedagogisk uppgift. Sannolikt lättade han också på trycket i samhället genom att ge utlopp för sin och andras ilska.
De som varit elaka under året fick stryk och balansen återupprättades.
...
Också barnen på Kyrkbacken i Karleby skrämdes av Piiskan-Paavo på 1950-talet.
En personlig skräckupplevelse härrör sig från en sen midvinterafton i mitten av 1950-talet då några av backens barn satt församlade i köket hos grannen utan vuxna närvarande. Plötsligt hördes ett våldsamt bankande på ytterdörren kombinerat med svordomar och hotfulla läten som satte skräck i oss alla.
En kort stund därefter öppnades dörren till köket och in kastades en vedklabb med vidhängande sten i ett snöre som studsade fram över köksgolvet. I samma sekund stängdes dörren med en smäll och besökaren avlägsnade sig högljutt vrålande. Skräcken han lämnade efter sig var total. Alla vi barn i köket visste att det var Piiskan-Paavo.
Vem denne osynliga Piiskan-Paavo var blev aldrig klart. Kanske var det en representant för den finskpråkiga minoriteten på backen som i likhet med Rudolf i Öja tog ut sin hämnd för alla påhopp som den blivit föremål för under året. Kanske var det Kyrkbackenbarnens ledare som än en gång ville visa sin makt över oss och skrämmas på "Piiskan-Paavos kvälde". Han lyckades.
Markus Lepola kan inte säga varifrån Piiskan-Paavotraditionen kommer. I de finska grannkommunerna Ullava, Kelviå och Lochteå har det funnits en motsvarande tradition, men något liknande har han inte hittat på annat finlandssvenskt håll.
På andra sidan Kvarken, i östra Ångermanland, finns en gammal tradition där barn piskas på julaftonens morgon eller kväll och kallas julskäcka eller julskröcka. Enligt vissa forskare kan man ur denna tradition härleda Piiskan-Paavo.
...
- Traditionsfenomenets kärnområde verkade vara Nedervetil by i Kronoby, säger Markus Lepola.
- Nyfikna barns undran gällande Piiskan-Paavos ursprung tillfredsställdes genom att hänvisa till ett ställe i Skrikoskogarna några kilometer nordväst om kyrkbyn.
Är det någon som känner till traditionen och kan säga mer bl.a. om utbredningsområdet eller liknande traditioner?
Onko Kaarlelan/Kruunupyyn/Alavetelin -alueen "Piiskan-Paavo" traditio tuttu? Piiskan-Tuomas ja Vihta-Niku lienevät sama asia? Risaisiin vaatteisiin puettu ukko kävi ennen joulua risujen kanssa mikäli lapset eivät olleet kilttejä vuoden aikana. Tradition levinneisyysalue? Löytyykö vastaavanlaisia traditioita?
Hasse
(bild från 1930-talet/Kuva 1930-luvulta, Skriko, Nedervetil/Alaveteli./©Gorrpojka, Kokkola)
Enligt jultraditionerna i mina hemtrakter kom "Piiskan-Paavo" på besök just före julen. "Piiskan-Paavo", vilket överfört till normalsvenska kunde betyda "(Den) piskan(de) Paavo", "Paavo som piskar" besökte gårdarna med ris i handen och gav speciellt sådana barn stryk som hade varit olydiga under året. Själv har jag kopplat ihop Piiskan-Paavo med julgubben - han med julklapparna - men traditionen berättar att Piiskan-Paavo ursprungligen kom redan 21 december.
Jag vet att Piiskan-Paavo -traditionen fanns i Kronoby, Karleby och Nedervetil när jag var barn. Undrar nu om traditionen finns/fanns på ett större område eller om det är en lokal företeelse.
Vasabladet skrev om "Piiskan-Paavo (http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=802)" 2006: "Ännu in på 1950-talet skrämdes barn i Nedervetil och Karleby av trasgubben. På "Piiskan-Paavos kvälde" fick de stryk för sina synder."
I morgon kommer Piiskan-Paavo, Paavo med piskan. För 50 år sedan var Piiskan-Paavos kväll fylld av skräck och rädsla, som förtog en stor del av den glada väntan inför julen som barnen bar på.
Piiskan-Paavo kunde vara ung eller gammal, man eller kvinna, som klätt ut sig för att gå i gårdarna och ge barnen stryk. Piiskan-Paavo huserade i Nedervetil och Karleby och beskrivs som en trasgubbe som gav stryk åt barnen på "Piiskan-Paavos kvälde".
Den 21 december var en skräckens dag för många barn i Nedervetil och Karleby fram till mitten av 1900-talet. Tomasdagen var nämligen den dag då Piiskan-Paavo kom för att skrämma barnen till lydnad med hot om ett kok stryk och pisk på stjärten - som ofta också verkställdes. En tradition som enligt forskare Markus Lepola levde i Nedervetil och vissa delar av Karleby och var intimt förknippad med julen.
Enligt Lepola var Piiskan-Paavos uppgift att utdela straff för det gångna årets synder så att julbocken sedan kunde belöna med presenter. Fenomenet återspeglar samhällets dåtida tankesätt.
- Man var tvungen att förtjäna allt man fick, ingenting kom gratis, säger Lepola.
Lepola säger att många som upplevt Piiskan-Paavo sammankopplade honom med julgubben, sammankopplingen var ställvis så stark att många av dem han intervjuat om Piiskan-Paavo ansåg att det var fråga om en och samma person.
Numera är Piiskan-Paavo i det närmaste försvunnen.
...
Men ännu på 1950-talet och början av 1960-talet var Piiskan-Paavo ett fenomen, lika bekant som julgubben, i många byar i Nedervetil och Karleby.
- Jag var livrädd för Piiskan-Paavo, säger Fritz-Olle Slotte som upplevde Piiskan-Paavo i sin hemby Långö i Öja i Karleby i början på 1950-talet.
Till Slottes hem kom Piiskan-Paavo på julaftonen.
- Det var en skrämmande figur som hötte och smällde till mina äldre bröder. Jag som var yngst satt uppkrupen i min mammas famn och undslapp smisk. Säkerligen hade mina bröder haft ett och annat hyss för sig under året och nu fick de sota för det. Besöket avslutades med utdelning av julklappar och allt var, nästan, frid och fröjd.
Frits-Olle Slotte konstaterar att Piiskan-Paavo tydligen hade en pedagogisk uppgift. Sannolikt lättade han också på trycket i samhället genom att ge utlopp för sin och andras ilska.
De som varit elaka under året fick stryk och balansen återupprättades.
...
Också barnen på Kyrkbacken i Karleby skrämdes av Piiskan-Paavo på 1950-talet.
En personlig skräckupplevelse härrör sig från en sen midvinterafton i mitten av 1950-talet då några av backens barn satt församlade i köket hos grannen utan vuxna närvarande. Plötsligt hördes ett våldsamt bankande på ytterdörren kombinerat med svordomar och hotfulla läten som satte skräck i oss alla.
En kort stund därefter öppnades dörren till köket och in kastades en vedklabb med vidhängande sten i ett snöre som studsade fram över köksgolvet. I samma sekund stängdes dörren med en smäll och besökaren avlägsnade sig högljutt vrålande. Skräcken han lämnade efter sig var total. Alla vi barn i köket visste att det var Piiskan-Paavo.
Vem denne osynliga Piiskan-Paavo var blev aldrig klart. Kanske var det en representant för den finskpråkiga minoriteten på backen som i likhet med Rudolf i Öja tog ut sin hämnd för alla påhopp som den blivit föremål för under året. Kanske var det Kyrkbackenbarnens ledare som än en gång ville visa sin makt över oss och skrämmas på "Piiskan-Paavos kvälde". Han lyckades.
Markus Lepola kan inte säga varifrån Piiskan-Paavotraditionen kommer. I de finska grannkommunerna Ullava, Kelviå och Lochteå har det funnits en motsvarande tradition, men något liknande har han inte hittat på annat finlandssvenskt håll.
På andra sidan Kvarken, i östra Ångermanland, finns en gammal tradition där barn piskas på julaftonens morgon eller kväll och kallas julskäcka eller julskröcka. Enligt vissa forskare kan man ur denna tradition härleda Piiskan-Paavo.
...
- Traditionsfenomenets kärnområde verkade vara Nedervetil by i Kronoby, säger Markus Lepola.
- Nyfikna barns undran gällande Piiskan-Paavos ursprung tillfredsställdes genom att hänvisa till ett ställe i Skrikoskogarna några kilometer nordväst om kyrkbyn.
Är det någon som känner till traditionen och kan säga mer bl.a. om utbredningsområdet eller liknande traditioner?
Onko Kaarlelan/Kruunupyyn/Alavetelin -alueen "Piiskan-Paavo" traditio tuttu? Piiskan-Tuomas ja Vihta-Niku lienevät sama asia? Risaisiin vaatteisiin puettu ukko kävi ennen joulua risujen kanssa mikäli lapset eivät olleet kilttejä vuoden aikana. Tradition levinneisyysalue? Löytyykö vastaavanlaisia traditioita?
Hasse