PDA

Arkistonäkymässä ei tällä hetkellä lainaus erotu varsinaisesta viestistä. Suosittelemme että vilkaisette ns. täydellistä versiota: : "Piiskan-Paavo"


admin
30.12.10, 13:09
http://garrpojka.net/grafik/paavona_Skriko.png
(bild från 1930-talet/Kuva 1930-luvulta, Skriko, Nedervetil/Alaveteli./©Gorrpojka, Kokkola)

Enligt jultraditionerna i mina hemtrakter kom "Piiskan-Paavo" på besök just före julen. "Piiskan-Paavo", vilket överfört till normalsvenska kunde betyda "(Den) piskan(de) Paavo", "Paavo som piskar" besökte gårdarna med ris i handen och gav speciellt sådana barn stryk som hade varit olydiga under året. Själv har jag kopplat ihop Piiskan-Paavo med julgubben - han med julklapparna - men traditionen berättar att Piiskan-Paavo ursprungligen kom redan 21 december.

Jag vet att Piiskan-Paavo -traditionen fanns i Kronoby, Karleby och Nedervetil när jag var barn. Undrar nu om traditionen finns/fanns på ett större område eller om det är en lokal företeelse.

Vasabladet skrev om "Piiskan-Paavo (http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=802)" 2006: "Ännu in på 1950-talet skrämdes barn i Nedervetil och Karleby av trasgubben. På "Piiskan-Paavos kvälde" fick de stryk för sina synder."

I morgon kommer Piiskan-Paavo, Paavo med piskan. För 50 år sedan var Piiskan-Paavos kväll fylld av skräck och rädsla, som förtog en stor del av den glada väntan inför julen som barnen bar på.
Piiskan-Paavo kunde vara ung eller gammal, man eller kvinna, som klätt ut sig för att gå i gårdarna och ge barnen stryk. Piiskan-Paavo huserade i Nedervetil och Karleby och beskrivs som en trasgubbe som gav stryk åt barnen på "Piiskan-Paavos kvälde".
Den 21 december var en skräckens dag för många barn i Nedervetil och Karleby fram till mitten av 1900-talet. Tomasdagen var nämligen den dag då Piiskan-Paavo kom för att skrämma barnen till lydnad med hot om ett kok stryk och pisk på stjärten - som ofta också verkställdes. En tradition som enligt forskare Markus Lepola levde i Nedervetil och vissa delar av Karleby och var intimt förknippad med julen.
Enligt Lepola var Piiskan-Paavos uppgift att utdela straff för det gångna årets synder så att julbocken sedan kunde belöna med presenter. Fenomenet återspeglar samhällets dåtida tankesätt.
- Man var tvungen att förtjäna allt man fick, ingenting kom gratis, säger Lepola.
Lepola säger att många som upplevt Piiskan-Paavo sammankopplade honom med julgubben, sammankopplingen var ställvis så stark att många av dem han intervjuat om Piiskan-Paavo ansåg att det var fråga om en och samma person.
Numera är Piiskan-Paavo i det närmaste försvunnen.
...
Men ännu på 1950-talet och början av 1960-talet var Piiskan-Paavo ett fenomen, lika bekant som julgubben, i många byar i Nedervetil och Karleby.
- Jag var livrädd för Piiskan-Paavo, säger Fritz-Olle Slotte som upplevde Piiskan-Paavo i sin hemby Långö i Öja i Karleby i början på 1950-talet.
Till Slottes hem kom Piiskan-Paavo på julaftonen.
- Det var en skrämmande figur som hötte och smällde till mina äldre bröder. Jag som var yngst satt uppkrupen i min mammas famn och undslapp smisk. Säkerligen hade mina bröder haft ett och annat hyss för sig under året och nu fick de sota för det. Besöket avslutades med utdelning av julklappar och allt var, nästan, frid och fröjd.
Frits-Olle Slotte konstaterar att Piiskan-Paavo tydligen hade en pedagogisk uppgift. Sannolikt lättade han också på trycket i samhället genom att ge utlopp för sin och andras ilska.
De som varit elaka under året fick stryk och balansen återupprättades.
...
Också barnen på Kyrkbacken i Karleby skrämdes av Piiskan-Paavo på 1950-talet.
En personlig skräckupplevelse härrör sig från en sen midvinterafton i mitten av 1950-talet då några av backens barn satt församlade i köket hos grannen utan vuxna närvarande. Plötsligt hördes ett våldsamt bankande på ytterdörren kombinerat med svordomar och hotfulla läten som satte skräck i oss alla.
En kort stund därefter öppnades dörren till köket och in kastades en vedklabb med vidhängande sten i ett snöre som studsade fram över köksgolvet. I samma sekund stängdes dörren med en smäll och besökaren avlägsnade sig högljutt vrålande. Skräcken han lämnade efter sig var total. Alla vi barn i köket visste att det var Piiskan-Paavo.
Vem denne osynliga Piiskan-Paavo var blev aldrig klart. Kanske var det en representant för den finskpråkiga minoriteten på backen som i likhet med Rudolf i Öja tog ut sin hämnd för alla påhopp som den blivit föremål för under året. Kanske var det Kyrkbackenbarnens ledare som än en gång ville visa sin makt över oss och skrämmas på "Piiskan-Paavos kvälde". Han lyckades.
Markus Lepola kan inte säga varifrån Piiskan-Paavotraditionen kommer. I de finska grannkommunerna Ullava, Kelviå och Lochteå har det funnits en motsvarande tradition, men något liknande har han inte hittat på annat finlandssvenskt håll.
På andra sidan Kvarken, i östra Ångermanland, finns en gammal tradition där barn piskas på julaftonens morgon eller kväll och kallas julskäcka eller julskröcka. Enligt vissa forskare kan man ur denna tradition härleda Piiskan-Paavo.
...
- Traditionsfenomenets kärnområde verkade vara Nedervetil by i Kronoby, säger Markus Lepola.
- Nyfikna barns undran gällande Piiskan-Paavos ursprung tillfredsställdes genom att hänvisa till ett ställe i Skrikoskogarna några kilometer nordväst om kyrkbyn.


Är det någon som känner till traditionen och kan säga mer bl.a. om utbredningsområdet eller liknande traditioner?

Onko Kaarlelan/Kruunupyyn/Alavetelin -alueen "Piiskan-Paavo" traditio tuttu? Piiskan-Tuomas ja Vihta-Niku lienevät sama asia? Risaisiin vaatteisiin puettu ukko kävi ennen joulua risujen kanssa mikäli lapset eivät olleet kilttejä vuoden aikana. Tradition levinneisyysalue? Löytyykö vastaavanlaisia traditioita?


Hasse

K-Erik
30.12.10, 16:36
Enligt vad min mormor i tiderna berättade kom "bockin" före julen med käpp i handen o hötade åt alla barn som varit elaka. Men efter kriget vet jag inte om nåt sådant. Julgubben som sådan var klädd i grått och slängde in säcken med julklappar. Först någon gång på 1950-talet började julgubben i nuvarande bemärkelse bli vanlig.

khanhisalo
30.12.10, 16:39
Eipä ole näkynyt ainakaan täällä vanhan Kaarlelan alueella, itse asiassa en ole kuullut asiasta vaikka olen asunut täällä 70-luvun alusta alkaen.

Minun ollessani pikkupoika kotikylälläni,Halsualla, kulki Nuutinpukkeja jotka oliva pukeutuneet resuisiin turkkeihin ja rumiin naamareihin. Jos talossa oli vielä joulukuusi niin he kantoivat sen koristeineen ulos.Se perinne loppui kuitenkin jo 50-luvun lopulla.

Kinnulassa on vielä voimissaan Retupukkiperinne, tästä linkistä siitä lisää:
http://www.kotiseudunsanomat.net/uutiset.php?ID=1004

terv. Keijo H

K. Sandström
02.01.11, 19:01
Kaustisella kulki kolme rumaa pukkia talosta taloon rymyämässä ja pelotteli lapsia vielä 15-20 vuotta sitten serkkuni mukaan. Nykyään ei enää. Piiskan-paavo tapasi käydä meidän kylällä vielä 15 vuotta sitten. Nyt kun silloiset lapset ovat isoja, ei Paavoakaan ole enää näkynyt. Oliskohan syytä elvyttää vanha traditio uudelleen kylän nykyisen lapsikatraan "iloksi"? :D:

Essimi
02.01.11, 22:18
Jotain näihin liittyvää lie ollut myös meillä Vähässäkyrössä vielä 1950-60-luvuilta tuttu jännittävä ja pelottava Nakkoospukki. Se tuli jouluaattona päivällä kolistelemaan ja rymyämään eteiseen ja viskasi nopeasti jonkin pienen lahjan oven raosta lapsille. Jos pukin sattui vilaukselta näkemään, niin se oli harmaaseen turkkiin ja karvareuhkaan pukeutunut ruma ukko. Kolistelu totisesti säikäytti joulupukkia odottavat lapset, mutta samalla lyhensi pitkäpiimäistä oikean pukin ja lahjojen odottelua.
Nuuttipukit olivat vain nimenä tuttuja joulun pois viejiä enää tuolloin.

admin
23.01.11, 14:02
Tydligen finns det paralleller till "Piiskan-Paavo" också på andra håll.

"Belsnickel" - tydligen en skinnklädd figur i Pfalz, Saarland, Baden-Württemberg med samma profil som "Piiskan-Paavo". Besökte hemmen i eller innan juletid. Olydiga barn fick kol i sina julstrumpor (USA) osv.

"Krampus" - motsvarar "Belsnickel" i Österrike/Tyskland. Helt skinnklädd med skrämmande demonliknande ansiktsmask.

"In many parts of Croatia, Krampus is described as a devil, wearing chains around his neck, ankles and wrists, and wearing a cloth sack around his waist. As a part of a tradition, when a child receives a gift from St. Nicolas he is given a golden branch to represent his/hers good deeds throughout the year; however, if the child has misbehaved, Krampus will take the gifts for himself and leave only a silver branch to represent the child's bad acts. Children are commonly scared into sleeping during the time St. Nicolas brings gifts by being told that if they are awake, Krampus will think they have been bad, and will take them away in his sack." (källa) (http://www.answerbag.com/q_view/520135)
"Ruprecht" och "Krampus" är ett par andra traditioner där bocken och det att hålla barnen i styr är huvudingredienserna. (jfr. tyska sidor om jultraditioner - speciellt den första)
Du lieber, heiliger Nikolaus (http://www.religioeses-brauchtum.de/winter/sankt_nikolaus_1.html)
König Midas, dir drei Weisenm Nikolaus und die Punks (http://www.religioeses-brauchtum.de/winter/sankt_nikolaus_2.html)
Weihnachten und der immergrüne Christbaum (http://www.religioeses-brauchtum.de/winter/weihnachten_1.html)
Vom weihnachtlichen Hymnus... (http://www.religioeses-brauchtum.de/winter/weihnachten_2.html)
Die Weihnachtskrippe... (http://www.religioeses-brauchtum.de/winter/weihnachten_3.html)
Äpfel, Nüss und Mandelkern (http://%22http://www.religioeses-brauchtum.de/winter/advent.html)