Sytningspiga

[Blondie992]

Hej!

Blondie är på gång igen och har problem. Vad betyder det att man har varit sytningspiga?
Skulle vara intressant att veta detta och kunna göra en egen notering i saken.

Tack:confused:

[RuneM]

Kan väl bara vara en som åtnjuter sytning se http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1827 och drygar ut detta med att tjänsgjöra som piga.
Knappast hade väl sytningsfolk pigor?
Precis som det står i artikeln förekommer sytning faktiskt än och på 60-talet när jag var barn förekom det på var och varannan gård i Åboland

[RuneM]

Tilläg: Ett ett sytningsavtal gjordes t.ex. i samband med försäljning av fastighet när säljarren ville leva kvar.
Andra tillfällen var vid arv när en av syskonen ärvde gården och föräldrarna eller någon ogift syster eller bror skulle få bo kvar (kanske det var en sådan som detta handlar om, en anhörig eller säljare som visserligen fick sytning men samtidigt även fick göra skäl för en del av denna genom tjänsgöring)
Ett sytningskontrakt var alltid skriftligt och det beständes hur mycket mjölk, råg, fisk, ved etc sutningstagaren skulle få
Det bestämbes även var han/hon skulle kunna lägga nät och sätta potatis och var bostaden skulle vara.

[eeva häkkinen]

Piga betyder här troligen en ogift kvinna (den originala betydelsen av ordet), inte en tjenstepiga. Kunde väl vara syster eller nån annan släkting till hemmanets värd och ha haft arvsrätt till en del av hemmanet - det skulle förklara varför hon hade sytning, som RuneM skriver.

[RuneM]

Min farfars farfar dog 1909, han hade en betydligt yngre ogift syster och när min farfars far tog över gården iordningställdes ett hus åt systern där hon levde på sytning till 1942.
Hon kallades för "ogifta bondedottern" i böckerna men jag antar hon lika gärna kunde ha kallats "sytningspiga"

När min farfars far dog 1917 tog min farfar över och min farfars mor fick sytningsavtal och även åt henne iordningställdes ett hus där hon levde till 1942.
Så 1942 stod gården plötsligt med två lediga hus (just när min farfars 12 barn skulle börja flytta hemifrån)

Och när min far 1949 gifte sig med min mor och tog över hennes hemgård fick hennes föräldrar sytning och en del av huvudbyggnaden där de levde till 1965.

[Seppo Niinioja]

Min farfars farfar dog 1909, han hade en betydligt yngre ogift syster och när min farfars far tog över gården iordningställdes ett hus åt systern där hon levde på sytning till 1942.
Hon kallades för "ogifta bondedottern" i böckerna men jag antar hon lika gärna kunde ha kallats "sytningspiga"

När min farfars far dog 1917 tog min farfar över och min farfars mor fick sytningsavtal och även åt henne iordningställdes ett hus där hon levde till 1942.
Så 1942 stod gården plötsligt med två lediga hus (just när min farfars 12 barn skulle börja flytta hemifrån)

Och när min far 1949 gifte sig med min mor och tog över hennes hemgård fick hennes föräldrar sytning och en del av huvudbyggnaden där de levde till 1965.

Min mor var född på ett hemman i Loppis. Hemmanet gick i arv till min morbror, som vanligt ca. 1930 och sedan till hans son, min kusin på nittiotalet . Om jag minns rätt, så fick min mor en ko(!) som sin arvsdel på förhand, när hon började studera för att bli sjuksköterska. Min ogifta moster (1900- 1976) bodde största delen av sitt liv på hemmanet, bortsett den tid hon var sysselsatt i Helsingfors. Hon var väl ett slags sytningspiga i den meningen som diskuterats här, men hon kallades Anni-täti av alla. Aldrig "vanhapiika" eller sånt. Hennes boenderätt med litet pengar var väl hennes sytning och arv. Jag har mycket trevliga minnen om Anni-täti från tidig barndom. Juletiden började precis när hon kom till oss för julen.

Seppo Niinioja