P. T. Kuusiluoma
08.10.07, 13:34
Genealogiska Samfundets i Finland jubileumsårs huvudhändelse är det Riksomfattande Släktforskarevenemanget i Helsingfors på Karjalatalo.
Inom ramen för det Riksomfattande Släktforskarevenemanget ordnas Genealogiska Samfundets 14 Finlandssvenska Släktforskarkonferensen.
Ytterligare samlas i Helsingfors de nordiska riksomfattande släktforskningsorganisationernas samarbetsorgan Nordgen, vars ordförande Genealogiska Samfundet är i år.
14 Finlandssvenska Släktforskarkonferensen
2 vån. Yläsali
Lördagen 20.10.2007, tema Svenskspråkiga kring Östersjön
kl 12.00–13.15
FD Joachim Mickwitz, ”Släkten Carpelans karriärvägar 1407–2007 – sociala och geografiska strategier”
Faktorer som befrämjat adelsmannens karriär har varit släktskap, duglighet och rikedom. För att bevisa sin duglighet eller skaffa sig förmögenhet flyttade unga adelsmän ofta runt i riket efter tjänster. I detta föredrag granskas släkten Carpelan som ett exempel på hur man kunde positionera sig socialt och geografiskt för att uppnå status inom officerskåren, civilförvaltningen och slutligen inom näringslivet.
kl 13.45–15.00
FM Johanna Wassholm, ”E. G. Ehrström och C. G. Ottelin. Två svenskar från Finland i Ryssland 1812–13”
Svenskspråkiga finländare och Ryssland i början av ryska tiden. Resor och studier i ett omvälvande skede av vårt lands historia. Ehrström och Ottelin kom att spela en viktig roll vid etablerandet av kontakter till de nya maktcentra.
kl 15.00–16.15
FK doktorand Aapo Roselius, “De fem esthländska bönderne från Wormsö”
År 1861 seglade fem bonder från Ormsö i Estland till Stockholm för att klaga över sina levnadsförhållanden. Deras resa blev något av ett medialt genombrott och “svenskarne på Esthlands kusten” väckte ett allt större intresse både i Sverige och i storfurstedömet Finland. Föredrag behandlar vilka former detta växande intresse fick under senare hälften av 1800-talet.
Söndagen 21.10.2006, tema Helsingfors och Sveaborg – bildning och handel
kl 11.00–12.00
Fil. stud. Teresa Rosenlund-Eriksson, ”Jacob Pacchalens konkurs 1794. En helsingforsisk borgares nätverk och ekonomi”
Hur levde mindre borgare i slutet av 1700-talet och hurdana kontakter hade de? Genom ett dramatiskt levandsöde får får vi en inblick i stadens liv och vardag.
kl 12.00–13.00
FD Jessica Parland-von Essen, ”Böcker och bokägare i 1700-talets Helsingfors”
Trots att det inte fanns någon bokhandlare i staden fanns det mycket böcker i staden. I bokdatabasen HENRIK finns uppgifter om böcker och deras ägare samlade. Både spännande böcker och intressanta människor figurerar i materialet som presenteras.
kl 13.30–14.30
FM, intendent Helena Rosén, ”Sveaborg – vem som byggde fästningen och om livet där”
Många olika regementen deltog i det stora fästningsbygget som pågick hela den senare delen av 1700-talet. Fästningen hade tidvis flera invånare än själva staden, där bodde både aristokrater, soldater och fångar.
kl 14.30–15.30
FD, docent John Strömberg, ”Utbildning på svenska. Läroverk och elever i Helsingfors c:a 1880–1920”
Helsingfors var i slutet av 1800-talet landets ledande skolstad med bl.a. ett stort antal privata fruntimmers- och samskolor. Men vilka var eleverna? I föredraget presenteras även några skolarkiv som källor för den släkt- och personhistoriska forskningen.
Genealogiska Samfundet i Finland
P. T. Kuusiluoma
verksamhetsledare
Inom ramen för det Riksomfattande Släktforskarevenemanget ordnas Genealogiska Samfundets 14 Finlandssvenska Släktforskarkonferensen.
Ytterligare samlas i Helsingfors de nordiska riksomfattande släktforskningsorganisationernas samarbetsorgan Nordgen, vars ordförande Genealogiska Samfundet är i år.
14 Finlandssvenska Släktforskarkonferensen
2 vån. Yläsali
Lördagen 20.10.2007, tema Svenskspråkiga kring Östersjön
kl 12.00–13.15
FD Joachim Mickwitz, ”Släkten Carpelans karriärvägar 1407–2007 – sociala och geografiska strategier”
Faktorer som befrämjat adelsmannens karriär har varit släktskap, duglighet och rikedom. För att bevisa sin duglighet eller skaffa sig förmögenhet flyttade unga adelsmän ofta runt i riket efter tjänster. I detta föredrag granskas släkten Carpelan som ett exempel på hur man kunde positionera sig socialt och geografiskt för att uppnå status inom officerskåren, civilförvaltningen och slutligen inom näringslivet.
kl 13.45–15.00
FM Johanna Wassholm, ”E. G. Ehrström och C. G. Ottelin. Två svenskar från Finland i Ryssland 1812–13”
Svenskspråkiga finländare och Ryssland i början av ryska tiden. Resor och studier i ett omvälvande skede av vårt lands historia. Ehrström och Ottelin kom att spela en viktig roll vid etablerandet av kontakter till de nya maktcentra.
kl 15.00–16.15
FK doktorand Aapo Roselius, “De fem esthländska bönderne från Wormsö”
År 1861 seglade fem bonder från Ormsö i Estland till Stockholm för att klaga över sina levnadsförhållanden. Deras resa blev något av ett medialt genombrott och “svenskarne på Esthlands kusten” väckte ett allt större intresse både i Sverige och i storfurstedömet Finland. Föredrag behandlar vilka former detta växande intresse fick under senare hälften av 1800-talet.
Söndagen 21.10.2006, tema Helsingfors och Sveaborg – bildning och handel
kl 11.00–12.00
Fil. stud. Teresa Rosenlund-Eriksson, ”Jacob Pacchalens konkurs 1794. En helsingforsisk borgares nätverk och ekonomi”
Hur levde mindre borgare i slutet av 1700-talet och hurdana kontakter hade de? Genom ett dramatiskt levandsöde får får vi en inblick i stadens liv och vardag.
kl 12.00–13.00
FD Jessica Parland-von Essen, ”Böcker och bokägare i 1700-talets Helsingfors”
Trots att det inte fanns någon bokhandlare i staden fanns det mycket böcker i staden. I bokdatabasen HENRIK finns uppgifter om böcker och deras ägare samlade. Både spännande böcker och intressanta människor figurerar i materialet som presenteras.
kl 13.30–14.30
FM, intendent Helena Rosén, ”Sveaborg – vem som byggde fästningen och om livet där”
Många olika regementen deltog i det stora fästningsbygget som pågick hela den senare delen av 1700-talet. Fästningen hade tidvis flera invånare än själva staden, där bodde både aristokrater, soldater och fångar.
kl 14.30–15.30
FD, docent John Strömberg, ”Utbildning på svenska. Läroverk och elever i Helsingfors c:a 1880–1920”
Helsingfors var i slutet av 1800-talet landets ledande skolstad med bl.a. ett stort antal privata fruntimmers- och samskolor. Men vilka var eleverna? I föredraget presenteras även några skolarkiv som källor för den släkt- och personhistoriska forskningen.
Genealogiska Samfundet i Finland
P. T. Kuusiluoma
verksamhetsledare