Mikähän kuolinsyy?

[Wassana]

Tuli jälleen vastaan kuolinsyy jolle en tiedä oikeaa käännöstä. Miten pitäisi tulkita "Död af swår Chataral feber"? Mikä kuume oli kyseessä?:confused:

[Sariainen]

Tuli jälleen vastaan kuolinsyy jolle en tiedä oikeaa käännöstä. Miten pitäisi tulkita "Död af swår Chataral feber"? Mikä kuume oli kyseessä?:confused:

Tarkista vielä jos siinä vaikka kuitenkin luki scharlakansfeber = tulirokko.
toki saatat ollakin ihan oikeassa kirjoitusasun suhteen.
Terv. SARIAINEN :confused: :rolleyes:

[TerhiA]

Kyllä katarral feber on ihan olemassaoleva taudinmääritys, suomenkielistä käännöstä en tiedä.
Löytyi samalla googlailulla tämä mielenkiintoinen sivusto:
http://www.ddss.nu/%28S%28wzbd5e452533rfvs33jmyinq%29%29/swedish/means/latCauseOfDeath.aspx

[Seppo Niinioja]

Kyllä katarral feber on ihan olemassaoleva taudinmääritys, suomenkielistä käännöstä en tiedä.
Löytyi samalla googlailulla tämä mielenkiintoinen sivusto:
http://www.ddss.nu/%28S%28wzbd5e452533rfvs33jmyinq%29%29/swedish/means/latCauseOfDeath.aspx



Olisikohan diagnoosi tai tulkinta sittenkin mennyt pieleen? Löysin tällaista: Elakartad katarralfeber är namnet på en dramatisk, ofta dödlig sjukdom hos nötkreatur. Vaimon Lääketieteen sanakirjan mukaan saksan Katarrhalfieber on eläinlääketieteen termi, suomeksi kinokuume. Sen sanan olen joskus kuullutkin. Tietoa mm. tässä (http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/ela/sarjat/oppimateriaalia/6/11_neurologiset_sairaudet.pdf). Kinokuume on nautojen herpesviruksen aiheuttama tauti.

Seppo Niinioja

[TerhiA]

Ei näytä koskevan pelkästään nötkreaturia. Näin tarkka selostus taudista löytyi:
Tydligt är att en farsot härjat i staden,
frågan är bara vilken. En tidig systematisk
beskrivning av den hittar man i Vetenskapsakademins
handlingar för år
1754, där Uppsalaläkaren och Linnélärjungen
Pehr Zetzell redogör för en elakartad
och långsamt verkande febersjukdom
han kallar Amphimerina catarrhalis
lenta och maligna, dvs långsam och
farlig katarral feber, vilken grasserat i
Uppsala med omnejd sistlidna höst och
som företrädesvis drabbat medelålders
personer, dock »få af de förnäma».
Dödligheten är liten, ungefär en procent,
och Zetzell tror trots den stora
sjukligheten inte att åkomman smittar.
Symtomen är många och varierande.
Till de mer illavarslande hör att patienten
blir slö och omtöcknad, får orolig
mage med omväxlande uppkastningar
och diarréer samt lider av ömsevis ymniga
svettningar och skälvande frysningar.
Mot slutet av den tre–fyra veckor
långa sjukdomsperioden »faller ansiktet
ihop, yran blir starkare och en blå
ring märks under ögonen, hvarpå detta
elände antingen ändas med lifvet eller
börjar en myckenhet seg och tjock slem
lossna med hosta om mornarne och en
jemn svettning». Överlevande får en
stark matlust, när kroppen försöker
återställa vad den förlorat.
Farsoten fick inom kort namnet
»Uppsalafeber».

[Wassana]

Aina löytyy apua, kiitos vastaajille. Tuo ruotsalainen listakin oli minulle uusi mielenkiintoinen tutkittava.